Hoppa till innehåll

Litauiska

Lietuvių kalba

Antal modersmålstalare

3,5 - 4 miljoner

Officiellt språk i

Litauen, Europeiska Unionen

Minoritetsspråk i

Polen, USA

Talas av dispora

Vitryssland, Kaliningradområdet, USA, Storbritannien, Brasilien, Argentina, Kanada, Tyskland, Uruguay, Sverige, Norge, Australien, Lettland och andra länder

Alfabet
32 bokstäver
Kasus
7
Språkkod
lt, lit
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indoeuropeiska, baltisk-slaviska grenen, baltiska gruppen, östbaltiska underindelningen
Antal dialekter
Två dialekter: Samogitiska och Aukstaitiska

Längsta ord

vi har inte samlat nog med harsyra

Märkligt ord eller fras

6 gäss och 6 gässlingar

Intressanta fakta

Man kan se om en kvinna är gift eller inte på hennes efternamns form, men detta gäller ej för män. Således har ogifta kvinnor efternamn som slutar på "aitė", "iūtė" och "ytė" medan gifta kvinnors efternamn slutar på "ienė". En ny ändelse "ė" har vunnit popularitet på senare år; denna kan användas både av gifta och ogifta kvinnor. Men det kommer att ta tid innan den får större utbredning. Idag används den endast av gifta kvinnor, och främst av kända personer.

Intressant nog saknar litauiskan starka svärord. Ett typiskt svärord kan vara: rupūžė (padda). När litauer känner ett behov av att svära använder de ryska eller engelska svärord.

Litauiska passar så bra för att dansa...

Tre kvinnor åkte till Vilnius i Litauen för första gången. Efter att de hade återvänt hem, delade de sina upplevelser med en vän.
– Litauiska är så musikaliskt, precis som en dans...
– Varför det?
– Eftersom passagerarna, varje gång en buss stannar, säger: "Lipsi, lipsi, čia-čia-čia"...

“Lipsi, lipsi, čia-čia-čia” – är inte namn på danser, men en kortform av “ar Jūs lipsite čia?” (Skall du gå av här?)

Historia

  • 900-talet f.kr.

    Baltiska språk bildar en separat gren från andra indoeuropeiska språk.

  • 400 - 600-talet

    Östliga baltiska språk skiljs från västliga (eller helt enkelt från baltiska språk).

  • från 800-talet

    Det börjar uppstå skillnader mellan litauiska och lettiska.

  • från 1200 - 1300-talet

    Litauiska och lettiska fortsatte utvecklas separat.

Den äldsta bevarade texten på litauiska är en bön skriven för hand i ett exemplar av boken “Tractatus secerdotalis” mellan 1503 och 1515

Källa: Wikimedia Commons

Litauiska är ett av de två överlevande baltiska språken, tillsammans med lettiska. Idag är det litauiska språket det mest arkaiska av alla levande indoeuropeiska språk. Man tror att litauiskan är det moderna språk som ligger närmast det ursprungliga proto-Indoeuropeiska språket.

"Den som vill höra hur indoeuropéerna talade, borde komma och lyssna på en litauisk bonde", sa den berömde franske lingvisten Antoine Meillet.

När specialister på indoeuropeisk lingvistik försöker rekonstruera det ursprungliga indoeuropeiska språket, så kommer de fram till att nutida litauiska är lika viktigt som forntida språk som Latin, gammalgrekiska och sanskrit.

Paul Thieme, jämförde 1958 det litauiska ordspråket: Dievas davė dantis; Dievas duos ir duonos och dess latinska översättning Deus dedit dentes; Deus dabit et panem (‘Gud gav tänder; Gud kommer också att ge bröd’) med vad han (Thieme) kallar en gammal form av sanskrit: Devas adadā t datas; Devas dā t (eller dadā t) api dhā nā s.

Sanskrit och det litauiska språket

Eftersom både sanskrit och litauiska är mycket arkaiska, finns det ett antal relaterade och liknande ord, med samma eller näraliggande betydelse. Till exempel:

  • agnis (अग्निः) ‒ ugnis (eld)
  • vajus (वायु :) ‒ vėjas (vind)
  • aśru (अश्रु :) ‒ ašara (riva)
  • aśvā (अश्वा) ‒ ašvam (sto)
  • kūrmas (कूर्म :) ‒ kurmis (mullvad)
  • ratha (रथ :) ‒ ratas (cirkel)
  • devas (देव :) ‒ Dievas (Gud)
  • navyas (नव्य :) ‒ naujas (ny)
  • madhu (मधु) ‒ medus (honung)
  • vīra (वीर :) ‒ didvyris (hjälte)
  • svapnas (स्वप्न :) ‒ sapnas (dröm)
  • sanas (सन :) ‒ senas (gammal)
  • sravati (स्रवति ) ‒ srovena (flyter (om t.ex. flod))
  • śvaśuras (श्वशुर :) ‒ šešuras (svärfar)
  • sūnus (सूनु :) ‒ sūnus (son)

och många andra

Dessutom har de liknande språk och morfologi: (Sanskrit) asmi - asi - asti = (litauiska) Jag är - du är - de är.

Likheten mellan språken beror inte på deras nära släktingar (liatuiska tillhör de Balto-slaviska språken och Sanskrit de Indo-Aryanska), utan på att bägge språken har behållit många Proto-indoeuropeiska element. Sanskrit har i egenskap av liturgiskt språk ändrats väldigt lite sedan det uppstod, och litauiska har utifrån sin historiska och kulturella kontext även det ändrats relativt lite.

Ordbildning och ordförråd

Litauiskan har behållit en mycket ålderdomlig vokabulär och utgör därmed en verklig skatt. Den statliga kommissionen för det litauiska språket, har bland annat i uppgift att skydda språket så att det inte får för många främmande ord. Om möjligt, försöker man skapa nya ord istället för att introducera lånord. Inte desto mindre är influensen från engelskan uppenbar.

Litauiskan har många diminutiva suffix, och därför finns det rikligt med uttrycksfulla ordformer som kan förmedla tillgivenhet:

  • namas
    hus
  • namelis, namukas, nameliukas, namelėlis, namužėlis, namučiukas
    litet hus
  • vaikas
    barn
  • vaikelis, vaikiukas, vaikeliukas, vaikelėlis, vaikužėlis, vaikučiukas
    gullunge

Grammatik

Litauiska har bara två numerus (singular och plural) och genus (maskulinum och femininum).

Litauiska har fyra tempus (preteritum, iterativt preteritum, presens, futurum) och tre konjugationer.

Iterativt preteritum syftar på att vi utfört en handling inte bara en gång i det förflutna: imdavau ir skaitydavau "jag bestämde mig för att läsa" (mer än en gång)

Infinitiv
imti (att ta), mylėti (att älska), skaityti (att läsa)
Preteritum
Singular
1:a person aš ėmiau, mylėjau, skaičiau
2:a person tu ėmei, mylėjai, skaitei
3:e person jis/ji ėmė, mylėjo, skaitė
Plural
1:a person mes ėmėme, mylėjome, skaitėme
2:a person jūs ėmėte, mylėjote, skaitėte
3:e person jie/jos ėmė, mylėjo, skaitė
Dåtid iterativ
Singular
1:a person aš imdavau, mylėdavau, skaitydavau
2:a person tu imdavai, mylėdavai, skaitydavai
3:e person jis/ji imdavo, mylėdavo, skaitydavo
Plural
1:a person mes imdavome, mylėdavome, skaitydavome
2:a person jūs imdavote, mylėdavote, skaitydavote
3:e person jie/jos imdavo, mylėdavo, skaitydavo
Presens
Singular
1:a person aš imu, myliu, skaitau
2:a person tu imi, myli, skaitai
3:e person jis/ji ima, myli, skaito
Plural
1:a person mes imame, mylime, skaitome
2:a person jūs imate, mylite, skaitote
3:e person jie/jos ima, myli, skaito
Futurum
Singular
1:a person aš imsiu, mylėsiu, skaitysiu
2:a person tu imsi, mylėsi, skaitysi
3:e person jis/ji ims, mylės, skaitys
Plural
1:a person mes imsime, mylėsime, skaitysime
2:a person jūs imsite, mylėsite, skaitysite
3:e person jie/jos ims, mylės, skaitys

Litauiskan har 7 kasus (nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, instrumentalis, lokativ och vokativ), fem deklinationer för substantiv och tre för adjektiv och såväl normal- som pronomen-former.

Ett adjektiv kan på litauiska ha upp till 147 former: 2 genus × 6 kasus × 2 numerus × 2 former × 3 grader av komparativ × 3 genusfria former.

Pronomenformer för adjektiv är en speciell finess hos litauiskan. Ett adjektivs pronomenform anger att egenskapen är specifik och samtidigt betonas den. gražusgražusis (vacker – denna vackra). Pronomenformer är okända i engelska, tyska, franska och många andra språk.

Skriftsystem och uttal

Det finns 32 bokstäver i det litauiska afabetet:

  • a
  • ą
  • b
  • c
  • č
  • d
  • e
  • ę
  • ė
  • f
  • g
  • h
  • i
  • į
  • y
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • o
  • p
  • r
  • s
  • š
  • t
  • u
  • ų
  • ū
  • v
  • z
  • ž

Bokstäverna ą, į, ų stod en gång i tiden för nasala vokaler.De finns inga nasala vokaler i modern littterär liatuiska, men bokstäverna behölls för att representera de långa ljuden /ā/, /ī/, /ū/.

Litauiska konsonanter förutom "j", bildar par av mjuk och hård konsonant. De kan även vara tonande eller tonlösa.

Fonemet /x/ skrivs med två bokstäver – ch.

Litauiskan har vokaler (långa och korta) och konsonanter (hårda och mjuka) men även diftonger (uo, ai, ei, ie) och diftongkombinationer (vokala och sonorerande: al, am, an, ar, el, em, en, er, il, im, in, ir, ul, um, un, ur, ol, om, on, or).

  • [eu] Europa
    Europa
  • [oi] boikotas
    bojkott
  • [ou] klounas
    clown
  • [ol] kolba
    laboratoriekolv
  • [om] pompa
    pump
  • [on] monteris
    mekanisk
  • [or] korta
    spelkort

Dialekter

den samogitiska dialekten

  • Västlig samogitiska
    • Vakarų žemaičių patarmė
  • Nordlig samogitiska
    • Kretingiškių šnekta
    • Telšiškių šnekta
  • Sydlig samogitiska
    • Varniškių šnekta
    • Raseiniškių šnekta

Den aukschtaitiska dialekten

  • Västlig aukschtaitiska
    • Šiauliškių šnekta
    • Kauniškių šnekta
    • Klaipėdos krašto šnekta
  • Östlig aukschtaitiska
    • Panevėžiškių šnekta
    • Širvintiškių šnekta
    • Anykštėnų šnekta
    • Kupiškėnų šnekta
    • Uteniškių šnekta
    • Vilniškių šnekta
  • Sydlig aukschtaitiska
    • Pietų aukštaičių arba dzūkų patarmė

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tungvrickare

--> -->
Tillbaka till toppen