Hoppa till innehåll

Franska

La langue française

Antal modersmålstalare

77 miljoner modersmålstalare och många fler som talar franska som andraspråk (150-220 miljoner)

Officiellt språk i

Frankrike, Belgien, Schweiz, Monaco, Luxemburg, EU, Kanada, Haiti, Vanuatu och 21 länder i Afrika.

Minoritetsspråk i

Italien, USA

Talas av dispora

Algeriet, Argentina, Australien, Kanada, Chile, Libanon, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Tunisien, Uruguay

Alfabet
40 bokstäver (26 latinska bokstäver + diakritiska tecken)
Kasus
0
Språkkod
fr, fra, fre
Språktypologi
Flekterande , polysyntetiska egenskaper i talat språk , SVO
Språkfamilj
Indo-europeiskt, romanskt
Antal dialekter
Flera i Europa (olika varianter i Frankrike, Schweiz, Belgien), några i Kanada och Louisiana, Afrika, Nya Kaledonien...

Längsta ord

(25 bokstäver), "antikonstitutionellt"

Märkligt ord eller fras

Orden betyder "utan" utan "tvekan", men hela uttrycket betyder "kanske" och inte "tveklöst".
Det franska ordet för "kärlek" är maskulint i singular, men feminint i plural.

Inledning

Franska talas i 29 länder, vilka utgör La francophonie, dvs. "Frankofonin" eller "den fransktalande världen". Därför finns det flera varianter av franska i Europa, Afrika, Kanada, USA och Asien. I Europa är det varianterna i Schweiz och Belgien som avviker från standarden som talas i Frankrike

Det största antalet infödda talare och andraspråkstalare finns i Afrika (ca. 115 miljoner i 31 afrikanska länder). Länderna i det tidigare franska kolonialväldet (Senegal, Algeriet, Gabon, Tunisien, Mauretanien, Elfenbenskusten etc.) använder ofta franska som en kompromiss mellan de lokala språken efter att de blivit självständiga.

Flera kreolspråk baserar sig även på franskans ordförråd, t.ex. haitiskan.

Ett antal internationella organisationer – som FN, WTO, Nato, Europarådet, Röda Korset - använder franska som officiellt språk liksom även Vatikanstaten. Alliance française har uppdraget att främja franska språket och kulturen i världen.

En karta som visar språk och dialekter i Frankrike samt gränsområdena.

Källa: Wikimedia Commons

Historia

Franska som romanskt språk har vuxit fram ur vulgärlatin, influerat av det keltiska språk som talas i Gallien (nuvarande norra Frankrike). Occitanska talades i södra delen av landet.

  • 800 - 1200-talet

  • Gammalfranska

    Den tidigaste texten är Eden i Strasbourg (Serments de Strasbourg 842).

  • 1300 - 1400-talet

  • Centralfranska

  • 1500 - 1600-talet

  • Klassisk franska

    Francis I utsåg 1539 franska till officiellt språk för administrationen, istället för Latin. Av denna orsak kom andra språk i Frankrike att undertryckas eller ignoreras.

  • från 1600-talet

  • Modern franska

Franska blev ett internationellt språk i Europa under Louis XIV (på 1600-talet). Det var det viktigaste språket inom diplomatin från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet, när engelskan tog över rollen som internationellt språk.

Skriftsystem och uttal

  • â
  • à
  • a
  • b
  • c
  • ç
  • d
  • é
  • è
  • ë
  • e
  • ê
  • f
  • g
  • h
  • î
  • i
  • ï
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • ô
  • o
  • œ
  • p
  • q
  • r
  • s
  • t
  • û
  • ù
  • u
  • ü
  • v
  • w
  • x
  • y
  • ÿ
  • z

Franska skrivs med 26 latinska bokstäver, 14 diakritiska tecken (à â ç é è ê ë î ï ô ù û ü ÿ) och två ligaturer (æ, œ).

Uttalet av språkljud görs genom muskelspänning. Den sista bokstaven i ett ord är ofta tyst. Det finns inget h-ljud. h i början av ett ord uttals ej: hôtel [otel] (hotell). Det franska uvulara r är karaktäristiskt för språket.

Ortografin är ganska komplicerad eftersom mycket mera skrivs än som uttalas. Verbböjning existerar i skrift, men i talad form särskiljs endast tre av sex former i presens. I konjugationstabellen uttalas alla singular-former likadant som tredje person plural.

Verklig franskt tal är mer komplicerat än den som lär sig språket skulle kunna tro eftersom en del konsonanter utelämnas och grupper av ord dras ihop till ett:

Je ne le sais pas (Jag vet inte det.)

Vokaler

Standardfranska har upp till 13 orala vokaler och 4 nasala. De så kallade schwa /ə/ vilkas uttal liknar œ utelämnas ofta (e muet). Normalt uttalas det inte i slutet av ord som i porte, men kan uttalas i poesi.

Bokstav Exempel Översättning
a à patte, tass, där
a â image, pâté bild, block
ai, ei, è chère, neige, faire kär, snö, göra
ê rêve dröm
é été sommar
i livre bok
œ, eu œil, jeune öga, ung
eu, eû peu, jeûne få, fasta
e [ə] je jag
o, au, eau mot, peau, beau ord, hud, vacker
o mort död
ou sous under
u but mål
Vokalerna a, o, u och i uttalas nasalt när de följs av n.
an dans i
on mon min
un brun bruna
in vin vin

Franskan har även diftonger: oui (‘ja’), huit (‘åtta’), roi (‘kung’), louer (‘hyra’), ciel (‘himmel’).

Konsonanter

Bokstav Exempel Översättning
b beau vacker
c, s, ç cent, sous, ça hundra, under, detta
c, k, q cause, kilo, cinq orsak, kilo, fem
ch chaise stol
d dans i
f, ph fée, photo älva, foto
g, j gens, journal folk, tidskrift
g garde vakt
l lait mjölk
m mère mor
n non nej
gn campagne kampanj
p porte dörr
r rose ros
t triste ledsen
v ville stad
x expansion expansion
z gazette tidning

På franska faller betoningen på sista stavelsen, men ord som uttalas tillsammans formar en rytmisk enhet (t.ex. un petit enfant = 'ett litet barn') har bara en enda betoning. Konsonanter som normalt inte uttalas, uttals ibland när de följs av en vokal (dvs. det avslutande t i petit uttalas i exemplet ovan). Detta är känt som liaison.

Grammatik

Franskan har förlorat latinets komplicerade böjningsmönster och konjugationer. Det finns en markör för substantiv och adjektiv i plural, även om den ofta inte uttalas. Ord och prepositioner används för att uttrycka syntaktiska relationer. Hjälpverb används för att uttrycka tempus och modus.

Franskan har två genus (maskulin artikel: le och feminin artikel: la), och adjektiv som normalt följer efter substantivet (med undantag för några korta och vanliga), kongruerar med detta vad gäller genus och numerus.

Singular

  • le livre vert
    den gröna boken
  • la fleur verte
    den gröna blomman

Plural

  • les livres verts
    de gröna böckerna
  • les fleurs vertes
    de gröna blommorna

Av dessa former uttalas endast artikeln olika i singular och plural.

En del adjektiv kan ha olika betydelse beroende på om de förkommer före eller efter substantivet:

  • ta chambre propre
    ditt rena rum
  • ta propre chambre
    ditt eget rum

Verben har tre grupper av konjugationer avhängigt av infinitivformens ändelse (-er, -ir, -re)

parler
tala
finir
avsluta
mettre
ställa
Presens indikativ
Singular
1:a person je parle je finis je mets
2:a person tu parles tu finis tu mets
3:e person il parle elle finit il met
Plural
1:a person nous parlons nous finissons nous mettons
2:a person vous parlez vous finissez vous mettez
3:e person ils parlent elles finissent ils mettent
Imperfekt
Singular
1:a person je parlais je finissais je mettais
2:a person tu parlais tu finissais tu mettais
3:e person il parlait elle finissait il mettait
Plural
1:a person nous parlions nous finissions nous mettions
2:a person vous parliez vous finissiez vous mettiez
3:e person ils parlaient elles finissaient ils mettaient
Presens avslutad
Singular
1:a person j’ai parlé j’ai fini j’ai mis
2:a person tu as parlé tu as fini tu as mis
3:e person il a parlé elle a fini il a mis
Plural
1:a person nous avons parlé nous avons fini nous avons mis
2:a person vous avez parlé vous avez fini vous avez mis
3:e person ils ont parlé elles ont fini ils ont mis
Futurum
Singular
1:a person je parlerai je finirai je mettrai
2:a person tu parleras tu finiras tu mettras
3:e person il parlera elle finira il mettra
Plural
1:a person nous parlerons nous finirons nous mettrons
2:a person vous parlerez vous finirez vous mettrez
3:e person ils parleront elles finiront ils mettront
Presens konditionalis
Singular
1:a person je parlerais je finirais je mettrais
2:a person tu parlerais tu finirais tu mettrais
3:e person il parlerait elle finirait il mettrait
Plural
1:a person nous parlerions nous finirions nous mettrions
2:a person vous parleriez vous finiriez vous mettriez
3:e person ils parleraient elles finiraient ils mettraient
Imperativ
Singular
1:a person
2:a person parle finis mets
3:e person
Plural
1:a person parlons finissons mettons
2:a person parlez finissez mettez
3:e person

Ordbildning och ordförråd

Franskan använder inte sammansatta ändelser utan föredrar sammansatta uttryck, så som:

  • machine à laver
    tvättmaskin
  • prise de sang
    blodprov

Räkneorden baserar sig på det gamla keltiska systemet som använder 20 som bas. Därför är 80 quatre-vingts ('fyra gånger tjugo') och 95 är quatre-vingt-quinze ('fyra gånger tjugo plus femton'). Belgisk och schweizisk franska (liksom andra varianter) använder numera tal med tio som bas så att 95 är nonante-cinq (nittio-fem).

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen