Danska
Dansk sprog
Dansk sprog
ca. 5,6 miljoner
Danmark (5,5 miljoner invånare) inkl. Färöarna (50 000 invånare), EU
Speciella minoritetsrättigheter i Tyskland (ca. 40 000) och Grönland (ca. 10 000)
USA, Kanada
De danska alfabetet har 29 bokstäver, med de icke-latinska æ,ø,å på slutet. 'y' motsvarar omljuds-ü, och q, w, x används endast i utländska ord. I sin egenskap av omljudsvokaler är æ och ø redan speciella (motsvar ä och ö i en del andra länder), men "a-med ring över" (bolle-å), definierar verkligen danska som ett skandinaviskt språk.
Det är svårt att säga när vikingarnas fornnordiska blev till danska, men i egenskap av den äldsta monarkin i världen kan Danmark med stolthet se tillbaka på en obruten kedja av 54 kungar (och, nuförtiden, drottningar), som var och en talat en gnutta mer danska (och somliga, tyvärr, lågtyska). Sonen till den officiellt sett första kungen, Gorm den Gamle – eller snarare, hans bildhuggare – använde runalfabetet för att hedra sina föräldrar (och sig själv) på de berömda Jellinge-stenarna, för runt 1050 år sedan.
haraltr (Harald) * kunukR (kung) * baþ (bad) * kaurua (hugga) * kubl (kummel) * þausi * aft (efter) * kurm faþur sin (Gorm fadern hans) * auk aft (och efter) * þąurui (Thyra) * muþur (mor) * sina (hans) * sa (denne) haraltr (Harald) * ias (som) * sąR (själv) * uan (vann) * tanmaurk ala (Danmark hela) * auk nuruiak (och Norge) * auk tani karþi kristną (och Danskarna gjorde Kristna)
Det danska ljudsystemet har en stark förkärlek för vokaler, med bara 17 konsonanter, jämfört med 15 korta vokaler, 12 långa vokaler och 25 diftonger. Ett berömt exempel är meningen æ ø i æ å, som betyder "ön är i ån" på västliga dialekter. Ofta används konsonanter bara för att modifiera vokalernas ton eller längd och uttalas inte i sig själva. Således är 'g' tyst i kugle ([ku:le], 'kula'), och diftong-skapande i mig ([mai], 'mig'). Det mest speciella ljudet på danska är det glottala stoppet, som på arabiska, men vanligtvis realiserat endast som en knarrig röst. Det glottala stoppet motsvaras av tonaccent i svenska och kan vara den enda egenskapen som skiljer två ord åt, som i hun ([hun], 'hon') och hund ([hun'], 'hund'). Eftersom det glottala stoppet ej markeras i skrift är det svårt att lära, och ett rätt bra "spiontest" för att avgöra om någon är en infödd talare eller ej. En annan mycket speciell sak i danskan är 'yes', uttalat på inandning: ja. Det är en stödfunktion som används av lyssnaren i en konversation, och signalerar uppmärksamhet, samstämmighet och sympati. Kvinnor använder det mycket mer än män, och en del klarar till och med av korta meningar på inandning.
Danska verb böjs ej efter person eller numerus och substantiv böjs ej efter kasus, däremot böjs substantiv efter bestämdhet (enklitisk artikel).
Utrum | Neutrum | |||
---|---|---|---|---|
Obestämd en bil |
Bestämd bilen |
Obestämd ett flygplan |
Bestämd flygplanet |
|
Singular | en bil | bilen | et fly | flyet |
Plural | biler | bilerne | fly | flyene |
Danskan kan skapa ord genom sammansättning, t.ex. ejendomsavancebeskatningsloven (fastighetsförsäljningsskattelagen), så teoretiskt sett är det danska ordförrådet oändligt stort. Danskan har exporterat ett antal ord, bland dem ombudsmand och køkkenmødding (arkeologiskt köksavfall), men har många kulturellt motiverade ord som är svåra att översätta. Det mest kända är hyggelig (ung. mysig), som betraktas som ett unikt danskt sinnestillstånd. Det finns till och med en motsvarande verbform, hygge, som således benämner den speciella aktiviteten att "mysa".
Den danska språknämnden (Dansk Sprognævn) publicerar regelbundet listor över nya ord i danska språket, och bland dem finns många oöversättliga ord, som t.ex.:
När det gäller mathållningen, är danskan hobbit-anpassad, och använder termen frokost (ordagrant 'tidig mat') för lunch, och middag (ordagrant 'mitt-dag') för huvudmålet på eftermiddagen/kvällen. Det finns även en regional term för måltid sent på kvällen aftenskaffe (kvällskaffe).
I egenskap av traditionell fiskenation, finner man i danskan fler fisk-inspirerade uttryck än i andra språk. Till exempel kan en snygg tjej liknas vid en "seg sill" (sej sild), och en dum person vid en torsk (torsk).
Det finns inga skarpa dialektala gränslinjer mellan de skandinaviska språken, och skillnaderna mellan danska, svenska och norskt bokmål är så små att de, med lite tålamod och övning, blir ömsesidigt begripliga, speciellt i skriven form.
Inom Danmark kan dialektala områden definieras efter substantivens antal genus. Det skriftliga standardspråket (rigsdansk) har två genus, i de östra och sydliga dialekterna finns tre genus, och i väst bara ett genus. Kombinationen av ett mycket centraliserat kultur-politiskt system och ett huvudstadsområde med 40% av befolkningen och modern rörlighet och massmedia omvandlar gradvis dialekterna till uttalsvariationer, och de flesta unga använder få eller inga dialektala ord. Det enda icke-köpenhamnska ordet som kan sägas vara rikskänt är {sound 2} (irriterande).
Källa: Wikimedia Commons