Hoppa till innehåll

Slovenska

Slovenski jezik

Antal modersmålstalare

2.4 miljoner

Officiellt språk i

Slovenien, EU

Minoritetsspråk i

Österrike, Italien, Ungern

Talas av dispora

Argentina, USA, Australien

Alfabet
25 bokstäver
Kasus
6
Språkkod
sl, slv
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indo-europeiska, slaviska, sydslaviska
Antal dialekter
ca. 50

Längsta ord

dialektisk-materialistisk

Märkligt ord eller fras

vi två
valt som det vackraste slovenska ordet

Historia

Förfäderna till de moderna slovenerna var slaver som från 6: e århundradet bosatte sig en region som omfattade östra Alperna, det nutida Slovenien, södra Ungern, södra Österrike och Nord-östra Italien. Det första skriftliga belägget för existensen av språket kommer från 900-talet, då de äldsta kända dokumenten skrivna på slovenska dök upp; de är också de äldsta texter som skrivits på ett slaviskt språk med det latinska alfabetet. De första 50 böckerna på slovenska skrevs av protestantiska reformister på 1500-talet; bland dem återfinns den första grammatiken år 1550 och den första översättningen av Bibeln. Det moderna litterära språket föddes från olika slovenska dialekter och en tradition av skrivande på slovenska som sträcker sig flera århundraden bakåt i tiden.

Freising-manuskript från 900-talet.

Dialekter

I Slovenien finns 7 dialektgrupper med tillsammans 46 dialekter på en relativt liten geografisk yta. Därför är slovenskan det rikaste språket, när det gäller dialekter. Det finns flera orsaker till detta. Territoriet Slovenien befolkades från flera olika håll. Fyra språkfamiljer möts här (germanska, finsk-ugriska, romanska och slaviska), och var och en påverkar sina grannar. Geografin spelar också stor roll eftersom de många alpdalarna och vidsträckta bergsskogarna utgjorde allvarliga hinder för kontakten mellan människor. Alla dessa omständigheter ledde till rikt lingvistiskt arv, med många platsspecifika ordförråd och grammatiska former som kan vara svåra att förstå för talare från andra regioner.

  • Gorenjska narečna skupina
  • Dolenjska narečna skupina
  • Štajerska narečna skupina
  • Panonska narečna skupina
  • Koroška narečna skupina
  • Primorska narečna skupina
  • Rovtarska narečna skupina
  1. šavrinsko narečje
  2. čiško narečje
  3. kostelsko narečje
  4. mešani kočevski govori
  5. severnobelokranjsko narečje
  6. južnobelokranjsko narečje

Skriftsystem och uttal

  • a
  • b
  • c
  • č
  • d
  • e
  • f
  • g
  • h
  • i
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • o
  • p
  • r
  • s
  • š
  • t
  • u
  • v
  • z
  • ž

Slovensk ortografi tar hänsyn till både fonetiska och etymologiska principer, men med tonvikt på det sistnämnda. Av denna orsak uttalas samma bokstav inte alltid på samma sätt: till exempel, L på slutet av ett ord och efter en vokal uttalas som engelskans W: bil [biw]. V för e en konsonant uttalas också som W: stavba [stawba], vhod [whod].. Slovenskans 29 språkljud skrivs med 25 latinska bokstäver, varav tre har diakritiska övertecken (č = ch, š = sh, ž = zh).

Betoningen kan vara på vilken stavelse som helst. Ord med betoningen på olika stavelser har ofta olika betydelser.

Grammatik

Adjektiv har sex kasus, tre genus och tre numerus, vilket ger 54 möjliga former. Verb konjugeras efter person (första, andra, tredje), 4 tempus (presens, futurum, perfekt och pluskvamperfekt) och tre numerus (singular, plural och dual). Det finns många oregelbundna verb, och därför är det inte lätt att veta om ett verb är regelbundet, eller om det är oregelbundet och måste läras in. Att placera betoningen rätt är inte bara svårt för utlänningar; slovenerna själva har också svårigheter med det.

Förutom singular och plural, förekommer formen dual. Om ett substantiv refererar till två personer, ting eller koncept, så böjs det i dual, istället för plural. Dual-formen används inte bara för substantiv, men också för adjektiv och pronomen, och verb konjugeras inte bara i singular och plural; även de böjs i dual.

att gå (iti)

Singular Dual Plural
1:a person grem greva gremo
2:a person greš gresta greste
3:e person gre gresta gredo

make (mož)

Singular Dual Plural
Nominativ mož moža možje
Genitiv moža mož mož
Dativ možu možema možem
Ackusativ moža moža može
Lokativ pri možu pri možeh pri možeh
Instrumentalis z možem z možema z možmi

flicka (deklica)

Singular Dual Plural
Nominativ deklica deklici deklice
Genitiv deklice deklic deklic
Dativ deklici deklicama deklicam
Ackusativ deklico deklici deklice
Lokativ pri deklici pri deklicah pri deklicah
Instrumentalis z deklico z deklicama z deklicami

Ordbildning och ordförråd

Det slovenska språket tillhör de slaviska språken och har även bevarat en del arkaiska egenskaper från proto-slaviskan som gått förlorade i andra slaviska språk.

Den mest framträdande arkaiska egenskapen är dualis-formen, som används endast av slovenskan och de sorbiska språken i Tyskland. Andra slaviska språk har endast lämningar kvar av dual-formen.

En annan arkaisk egenskap som bevarats i slovenskan är pronomen-systemet, som är väldigt regelbundet. Inte många språk har något liknande.

Interrogativ (K) Demonstrativ (T) Obestämd (VS) Negativ (N)
kaj
vad
to
det
vse
allt
nič
inget
kdo
vem
ta, tisti
detta
vsak
varje
nihče
ingen
kakšen
vilken slags
takšen
sådan
vsakršen
varje slags
nikakršen
ingen
kje
var
tam
där
vsepovsod
överallt
nikjer
ingenstans
kdaj
när
takrat / tedaj
vedno / vsakokrat
alltid
nikoli
aldrig
kako
hur
tako
således
vsekakor
på varje sätt
nikakor
på inget sätt
koliko
hur många
toliko
så mycket
- nekoliko
något

Slovenskan skapar ord baserade på inhemska rötter, och har därför färre lånord än de flesta andra språk. Men man tar också in främmande ord, som då anpassas till det egna språkets regler (“euro” is evro).

I många länder kallar man en kompaktskiva för "CD", efter den engelska förkortningen, men på slovenska kallas de även zgoščenka (även om CD också används ibland), “dator” kallas računalnik, och “smart telefon” kallas dlančnik, etc.

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tungvrickare

Tillbaka till toppen