Hoppa till innehåll

Ryska

Русский язык

Antal modersmålstalare

> 150 000 000

Officiellt språk i

Ryssland, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan

Minoritetsspråk i

Ukraina, USA, Rumänien

Talas av dispora

Uzbekistan, Israel, Lettland, Moldavien, Turkmenistan, Tyskland, Kanada, Brasilien, Finland, Litauen, Frankrike, Australien, Förenade Arabemiraten, Kuba, Storbritannien, Estland, Azerbajdzjan, Georgien, Armenien, Norge

Alfabet
33 bokstäver
Kasus
6
Språkkod
ru, rus
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indoeuropeiska - Baltisk-Slaviska - Slaviska - Östslaviska
Antal dialekter
Två grupper, många vairanter.

Längsta ord

ett tusen niohundraåttionio millimeter lång

Märkligt ord eller fras

han är död, så låt honom vila i frid
samma transkription och betydelse i bägge riktningar

Inledning

Enligt data från Europarådet, talas ryska av 6% av EU:s befolkning (ca. 30 miljoner människor). Det är det sjunde mest använda språket inom EU och det åttonde i världen.

Grammatik

Ryska verb delas in i två kategorier som kallas aspekter avhängigt av om de refererar till en pågående handling (imperfektiva verb) eller till en avslutad handling (perfektiva verb). Verb i imperfekt har tre tempus (dåtid, nutid och framtid) medan perfektiva verb endast har tempus för dåtid och framtid, men inte nutid.

  • Что делать?
    att hålla på att göra något (oavslutad handling/process)
  • Что сделать?
    Att avsluta något (den avslutade handlingen, resultatet)
Preteritum Presens Futurum
Что делал?
Vad gjorde du?
Я писал письмо
Jag höll på att skriva ett brev. (Framgår ej om brevet är avslutat eller ej.)
Что делаю?
Vad håller jag på att göra?
Пишу
Jag håller på att skriva.
Что буду делать?
Vad kommer jag att göra?
Буду писать
Jag kommer att skriva. (Framgår ej om brevet kommer att skrivas klart eller lämnas halvfärdigt.)
Что сделал?
Vad har du gjort?
Написал
Jag har skrivit.
-
Что сделаю?
Vad kommer du att göra (och göra färdigt)?
Напишу
Jag kommer att skriva (och skriva färdigt).

Det finns sex kasus i ryska. De anges av ändelser och indikerar den roll ett substantiv spelar i en mening. De har även motsvarande frågeformer av typen "vem". Substantiv och substantivlika ord grupperas i deklinationer, utifrån de specifika ändelser som används.

  • мама видит кошкумаму видит кошка
    Mamma ser katten. ‒ Katten ser mamma.
  • мама подошла к кошкек маме подошла кошка
    Mamma kommer fram till katten. ‒ Katten kommer fram till mamma.

Ryskan är ett rikt språk. När man talar ryska, använder man olika varianter av språket. Till exempel, i ett affärsbrev eller ett officiellt dokument, används ord och konstruktioner som sannolikt inte skulle användas i dagligt tal (inte ens i en mycket allvarlig diskussion). Man måste ha en hög nivå av språkmedvetenhet för att kunna välja passande ord. En persons läs- och skrivkunnighet, livsstil och ofta det sätt på vilket han/hon vill uppfattas av andra avspeglas av hur han/hon väljer att uttrycka sig.

Ryssar har tre namn: förnamn (individnamn), patronym (fadersnamn) och efternamn (familjenamn)

Förnamn Patronym Efternamn
Иван
Ivan
Владимирович
Vladimirovich
Петров
Petrov
Анна
Anna
Ильинична
Il'inichna
Сидорова
Sidorova

Patronymen baseras på faderns förnamn

faderns namn patronym, manlig form patronym, kvinnlig form
Иван
Ivan
Иванович
Ivanovich
Ивановна
Ivanovna
Владимир
Vladimir
Владимирович
Vladimirovich
Владимировна
Vladimirovna
Илья
Il'ya
Ильич
Il'ich
Ильинична
Il'inichna

Förnamn och patronym (Иван Владимирович, Анна Ильиничена) används när man hälsar äldre och överordnade personer och i formella situationer.

Att tilltala människor med efternamn är mycket ovanligt och används endast i mycket formella situationer. Skollärare tilltalar ofta eleverna med efternamn: «Сидоров, иди к доске!» (Sidorov, idi k doske! – "Sidorov, kom fram till tavlan"). Speciellt de busigaste: Сергеев, опять ты не сделал домашнее задание! (Sergeev, opjat' ty ne sdelal domašnee zadanie! – "Sergeev, du har glömt läxan igen!").

Nästan alla ryska förnamn har diminutiva former (smeknamnsformer):

  • СергейСережаСереженька
  • АннаАняАннушка, Анюта

Barn benämns i allmänhet med sin diminutiva namnform: Сереженька [Serezhen'ka] (diminutiv form av Сергей, [Sergej]), Ирочка [Irochka] (diminutiv form av Ирина, [Irina]). Barn tilltalas vanligtvis med sitt fulla namn när de gjort något dåligt.

Patronymer är inte vanliga utanför Ryssland. Ryssar som lever utomlands föredrar ofta att använda den diminutiva formen av sina namn, t.ex. Дима [Dima] istället för Дмитрий [Dmitrij], Надя [Nadya] istället för Надежда [Nadezhda].

Skriftsystem och uttal

I det forna Ryssland användes två språk – Kyrkoslavoniska och Fornöstslaviska. Det fanns ett alfabet – det kyrilliska. Intressant nog, representerade vid denna tid bokstäverna inte bara ljud, men även tal (se diagrammet nedan). Vidare fanns det olika stavning, eftersom reglerna varierade från plats till plats. Inte desto mindre, kunde på 1000-talet samma ljud representeras med olika bokstäver, t.ex.: [u] av “у”, “Ѹ” (uk), “Ѫ” (stora jus). Trots det stora antalet bokstäver, introducerade man olika övertecken över bokstäverna, och ord skrevs inte alltid ut i sin helhet. Trots en del ändringar, blev det inte mycket lättare att lära sig skriva ryska förrän rättskrivningsreformen 1918.

Bokstav Numeriskt värde Namn
А а 1 азъ (azŭ)
Б б боукы (buky)
В в 2 вѣдѣ (vědě)
Г г 3 глаголи (glagoli)
Д д 4 добро (dobro)
Є є 5 єсть (estĭ)
Ж ж живѣтє (živěte)
Ѕ ѕ / Ꙃ ꙃ 6 ѕѣло (dzělo)
З з / Ꙁ ꙁ 7 земля (zemlja)
И и 8 ижє (iže)
І і / Ї ї 10 и/ижеи (i/ižei)
К к 20 како (kako)
Л л 30 людиѥ (ljudije)
М м 40 мыслитє (myslite)
Н н 50 нашь (našĭ)
О о 70 онъ (onŭ)
П п 80 покои (pokoi)
Р р 100 рьци (rĭci)
С с 200 слово (slovo)
Т т 300 тврьдо (tvrdo)
Оу оу / Ꙋ ꙋ (400) оукъ (ukŭ)
Ф ф 500 фрьтъ (frtŭ)
Х х 600 хѣръ (xěrŭ)
Ѡ ѡ 800 отъ (otŭ)
Ц ц 900 ци (ci)
Ч ч 90 чрьвь (črvĭ)
Ш ш ша (ša)
Щ щ шта (šta)
Ъ ъ ѥръ (jerŭ)
Ꙑ ꙑ ѥры (jery)
Ь ь ѥрь (jerĭ)
Ѣ ѣ ять (jatĭ)
Ꙗ ꙗ я (ja)
Ѥ ѥ ѥ (je:)
Ю ю ю (ju)
Ѧ ѧ (900) ѧсъ (ęsŭ)
Ѩ ѩ ѩсъ (jęsŭ)
Ѫ ѫ ѫсъ (ǫsŭ)
Ѭ ѭ ѭсъ (jǫsŭ)
Ѯ ѯ 60 кси (ksi)
Ѱ ѱ 700 пси (psi)
Ѳ ѳ 9 фита (fita)
Ѵ ѵ 400 ижица (ižica)

Dagens ryska alfabet består av 33 bokstäver (en del av dem har grekiska motsvarigheter och kan kännas igen eftersom de används i matematik):

  • а
  • б
  • в
  • г
  • д
  • е
  • ё
  • ж
  • з
  • и
  • й
  • к
  • л
  • м
  • н
  • о
  • п
  • р
  • с
  • т
  • у
  • ф
  • х
  • ц
  • ч
  • ш
  • щ
  • ъ
  • ы
  • ь
  • э
  • ю
  • я

Det ryska alfabetet består av 10 vokaler, 21 konsonanter och 2 tecken. Den ryska stavningen återspeglar uttalet närmare än engelskan gör. I allmänhet känns ryska ord igen om de läses högt, bokstav för bokstav.

Det finns sex vokaler: /i/, /ɛ/, /a/, /o/, /u/, /ɨ/. De särskiljs inte utifrån längd.

Ryskans betoning är inte enhetlig: водá [vodá] – вóды ['vodɨ], vatten. De obetonade vokalerna [o] och [e] ändras till [a] respektive [i], t.ex. мóре ['morʲe] – м[a]ря [ma'rʲa], hav; лес [lʲes]– л[и]сá [lʲi'sa], skog. Detta fenomen kallas reduktion. I skriven ryska markerar man bara betoning i ordböcker.

Ryska konsonanter kan var mjuka (palataliserade) eller hårda (icke-palataliserade) samt tonande (stämbanden vibrerar vid tal) eller tonlösa (stämbanden vibrerar inte vid tal). Konsonanternas mjukhet/hårdhet markeras i skrift med efterföljande vokal eller med symbolerna – 'ъ' (indikerar hård konsonant) och 'ь' (indikerar mjuk konsonant). Konsonanternas mjukhet är betydelsebärande. Exempel på detta är: мел [mel] (krita) – мель [mel'] (grund, grunt ställe) – att м är mjukt, framgår av den efterföljande bokstaven е, att л är mjuk, i ordet мель – indikeras med tecknet för mjukhet (ь). Konsonanter formar par utifrån huruvida de är hårda/mjuk respektive tonande/tonlösa:

Tonande Tonlös
Parad Б
В
Г
Д
Ж
З
П
Ф
К
Т
Ш
С
Icke-parad Л, М, Н, Р, Й Х, Ц, Ч, Щ
Hård Mjuk
Bokstäverna “а”, “о”, “у”, “ы”, “ъ”, frånvaron av mjukhetstecknet vid ordslut indikerar att den föregående konsonanten är HÅRD. Bokstäverna “и”, “е”, “ё”, “ю”, “я”, “ь” indikerar att den tidigare konsonanten är MJUK (palataliserad).
Б - бык Бʼ - бег
В - волк Вʼ - век
Г - год Гʼ - геолог
Д - дом Дʼ - дед
З - зола Зʼ - земля
К - кукла Кʼ - киоск
Л - луна Лʼ - люди
М - мама Мʼ - миска
Н - нож Нʼ - небо
П - папа Пʼ - пять
Р - рот Рʼ - река
С - сон Сʼ - сено
Т - ток Тʼ - тетя
Ф - фантик Фʼ - фея
Х - хобот Хʼ - хитрец
Alltid hård Alltid mjuk
Ш, Ж, Ц Ч, Щ, Й

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen