Hoppa till innehåll

Estniska

Eesti keel

Antal modersmålstalare

ca. 1,29 miljoner

Officiellt språk i

Estland, EU

Talas av dispora

Sverige, Finland, Lettland, Tyskland, Kanada, USA, Ryssland, Australien, Argentina, Brasilien, Storbritannien, Danmark

Alfabet
Latin, 32 bokstäver
Kasus
14
Språkkod
et, est
Språktypologi
agglutinerande , ordsammansättning , SVO
Språkfamilj
Uraliska språkfamiljen, finsk-ugriska grenen, baltisk-finska underindelningen
Antal dialekter
2

Längsta ord

oändlig energi på söndag kväll efter födelsedagsfirande som varade hela helgen
morgonidyll efter nyår

Märkligt ord eller fras

Ord med så lite konsonanter som möjligt:
iskant
åskvädersnatt
kreatursfösare
De längsta sammansatta orden:
en vardagskväll satt en stjärnskådare på en iskant
trägård på en flodstrand

Historia

Det estniska språket började ta form kring 12-13:e århundradet som ett resultat av en blandning av tre språk som separerats från andra baltisk-finska dialekter i början av vår tideräkning. Germanska, såväl som slaviska och baltiska språk har också influerat det estniska språkets utveckling.

Dialekter

Två dialektgrupper som skiljer sig avsevärt från varandra:

  • Nordlig dialekt:
    • Dialekter i centrala Estland: Central, Västlig, Insulär, Östlig
    • Dialekter i nordöst: Coastal, Alutaguse
  • Sydliga dialekter: Mulgi, Tartu, Võro

Skriftsystem och uttal

  • a
  • b
  • c
  • d
  • e
  • f
  • g
  • h
  • i
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • o
  • p
  • q
  • r
  • s
  • š
  • z
  • ž
  • t
  • u
  • v
  • w
  • õ
  • ä
  • ö
  • ü
  • x
  • y

Estniska ord har oftast betoningen på första stavelsen (det finns undantag: aitäh 'tack', sõbranna 'flickvän' och en del interjektioner: ahah, ohoh som har betoningen på sista stavelsen). Även äldre lånord har betoningen på första stavelsen: miljonär, apelsin, pensionär, medan nya lånord har kvar källspråkets betoning: büroo, psühholoogia, kompuuter.

Vokaler uttalas distinkt, utan reduktion. Konsonanter och vokaler har tre olika längder: koli (kort “о” – “flytta in”), kooli (medellångt “о”, “skolans”, genitiv), kooli (långt “о”, “till skolan”).

Konsonanter indelas utifrån huruvida de är hårda eller mjuka, tonande eller tonlösa. T.ex. är konsonanterna g, b, d, d’ tonlösa och svaga, med en liten artikulatorisk ocklusion, vilket leder till att de akutsikt låter mer som k, p, t, t’. Estniskans k, p, t, t’ uttalas med längre obstruktion. Konsonanter blir inte tonlösa i slutet av ord. Varken mjuka eller starka plosiver i början av ord uttalas; till exempel uttalas orden baas (“bas”) och paas (“kalksten”) likadant. Ljudet f förekommer endast i lånade ord: film, faktor.

Uttalet framgår oftast från stavningen.

Grammatik

Estniska är agglutinerande-flekterande. Grammatiska former konstrueras genom att: grammatiska markörer och ändelser läggs till en ordstam (t.ex.: plural adessiv lauda+de+l (stam + plural-indikator + kasus-ändelse) “på bord”; fonetiska ordförändringar sker (lugema “att läsa” — loen “jag läser”). Ord kan bestå av stora mängder morfem.

Det estniska språket har varken genus eller artiklar, men det finns en markör för femininitet i dessa ord, som benämner kvinnor: tanárnő (“lärarinna”), titkárnő (“kvinnlig sekreterare”).

Estniskan har 14 kasus. Kasus-systemet baseras på skiftet mellan så kallade starka och svaga grader och som ett resultat kan ett ord genomgå omfattande förändringar: tuba (“rum”, nominativ) – toa (“rummets”, genitiv).

Personliga pronomen har två former, kort (obetonad) och full (betonad).

Estniska verb har inte någon kategori för aspekt. Det finns två grammatiska tempus: nutid och dåtid (enkel form, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt). Futurum uttrycks antigen genom nutid eller analytiska former tillsammans med verb hakkama "att börja" (eller saama "att kunna"):

  • ma kirjutan
    jag skriver/jag kommer att skriva/jag kommer att hålla på att skriva
  • ma hakkan kirjutama
    jag kommer att börja skriva (genast)
  • ma saan kirjutada
    jag kan skriva

Estniskan har 4 modus:

  • indikativ: Ta laulab hästi. ("Han sjunger bra")
  • konditionalis: Ta laulaks hästi. ("Han skulle sjunga bra")
  • kvotativ: Ta laulvat hästi. ("(De säger att) han sjunger bra")
  • imperativ: Ta laulgu hästi! (“Låt honom sjunga bra!”)

Det går att forma fyra particip utifrån ett verb – aktiv och passiv i nutid och dåtid – samt även ett gerund: looma (“skapa”): loov (“skapande”, aktiv nutid particip), loodav (“som skapas”, passiv nutid particip), loonud (“som har skapat”, aktiv dåtid particip), loodud (“som har skapats”, passiv dåtid particip).

Ordbildning och ordförråd

Estniska har många ord som består av två, tre, fyra eller fler komponenter:

  • suur/linn
    storstad
  • vihma/piisad
    regndroppar
  • pôllu/majandus/iilikool
    lantbruksuniversitet

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen