Estniska
Eesti keel
Eesti keel
ca. 1,29 miljoner
Estland, EU
Sverige, Finland, Lettland, Tyskland, Kanada, USA, Ryssland, Australien, Argentina, Brasilien, Storbritannien, Danmark
Det estniska språket började ta form kring 12-13:e århundradet som ett resultat av en blandning av tre språk som separerats från andra baltisk-finska dialekter i början av vår tideräkning. Germanska, såväl som slaviska och baltiska språk har också influerat det estniska språkets utveckling.
Två dialektgrupper som skiljer sig avsevärt från varandra:
Estniska ord har oftast betoningen på första stavelsen (det finns undantag: aitäh 'tack', sõbranna 'flickvän' och en del interjektioner: ahah, ohoh som har betoningen på sista stavelsen). Även äldre lånord har betoningen på första stavelsen: miljonär, apelsin, pensionär, medan nya lånord har kvar källspråkets betoning: büroo, psühholoogia, kompuuter.
Vokaler uttalas distinkt, utan reduktion. Konsonanter och vokaler har tre olika längder: koli (kort “о” – “flytta in”), kooli (medellångt “о”, “skolans”, genitiv), kooli (långt “о”, “till skolan”).
Konsonanter indelas utifrån huruvida de är hårda eller mjuka, tonande eller tonlösa. T.ex. är konsonanterna g, b, d, d’ tonlösa och svaga, med en liten artikulatorisk ocklusion, vilket leder till att de akutsikt låter mer som k, p, t, t’. Estniskans k, p, t, t’ uttalas med längre obstruktion. Konsonanter blir inte tonlösa i slutet av ord. Varken mjuka eller starka plosiver i början av ord uttalas; till exempel uttalas orden baas (“bas”) och paas (“kalksten”) likadant. Ljudet f förekommer endast i lånade ord: film, faktor.
Uttalet framgår oftast från stavningen.
Estniska är agglutinerande-flekterande. Grammatiska former konstrueras genom att: grammatiska markörer och ändelser läggs till en ordstam (t.ex.: plural adessiv lauda+de+l (stam + plural-indikator + kasus-ändelse) “på bord”; fonetiska ordförändringar sker (lugema “att läsa” — loen “jag läser”). Ord kan bestå av stora mängder morfem.
Det estniska språket har varken genus eller artiklar, men det finns en markör för femininitet i dessa ord, som benämner kvinnor: tanárnő (“lärarinna”), titkárnő (“kvinnlig sekreterare”).
Estniskan har 14 kasus. Kasus-systemet baseras på skiftet mellan så kallade starka och svaga grader och som ett resultat kan ett ord genomgå omfattande förändringar: tuba (“rum”, nominativ) – toa (“rummets”, genitiv).
Personliga pronomen har två former, kort (obetonad) och full (betonad).
Estniska verb har inte någon kategori för aspekt. Det finns två grammatiska tempus: nutid och dåtid (enkel form, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt). Futurum uttrycks antigen genom nutid eller analytiska former tillsammans med verb hakkama "att börja" (eller saama "att kunna"):
Estniskan har 4 modus:
Det går att forma fyra particip utifrån ett verb – aktiv och passiv i nutid och dåtid – samt även ett gerund: looma (“skapa”): loov (“skapande”, aktiv nutid particip), loodav (“som skapas”, passiv nutid particip), loonud (“som har skapat”, aktiv dåtid particip), loodud (“som har skapats”, passiv dåtid particip).
Estniska har många ord som består av två, tre, fyra eller fler komponenter: