Generellt sett, utforskar filosofin frågor om världens och människors natur. Språkfilosofi undersöker språkets allmänna natur och dess förhållande till världen och det mänskliga sinnet, som uppfattar och beskriver verkligheten genom språket. Med andra ord berör språkfilosofi relationen mellan språk, tanke och verklighet.

Även i gamla tider frågade sig människor i vilken grad relationen mellan ett ords form (till exempel "hund") och det som benämns av ordet (en hund) är konventionell, dvs. godtyckligt fastställd av människor och i vilken grad den är naturlig, dvs. inneboende och oundgänglig. Språken i världen skiljer sig åt i hur de etiketterar verklighetens beståndsdelar (engelska: dog, franska: chien, tyska: Hund, polska: pies etc.), vilket är ett argument till förmån för språkets konventionella natur (se Semantik).

Ordet "hund" är ett allmänt substantiv, till skillnad från ordet Antarktis som är ett egennamn. I stället för att hänvisa till ett enda objekt (en specifik kontinent), betyder det (eller anger) en hel grupp, art eller kategori av objekt, i detta fall alla hundar som har existerat, existerar, och kommer att finnas eller skulle kunna existera.

Filosofer har alltid varit intresserade av frågan huruvida en kategori (art, grupp) som helhet är något som verkligen existerar oberoende av människors uppfattning, eller om bara enskilda objekt är verkliga och kategorier, grupper (som är universalier) är en skapelse av det mänskliga sinnet eller existerar endast i språket.

Oberoende av hur man tokar begreppet innebörd, och vilken typ av existens man tillskriver kategorierna, måste det erkännas att många ord inte har exakta betydelser, dvs. att de kategorier de motsvarar inte har väldefinierade gränser. Givetvis har ord som "stor" relativ betydelse beroende på egenskaperna hos de objekt de refererar till (en stor hund jämfört med en stor myra ). Men även när det är ett visst objekt som refereras till, är innebörden inte exakt. Det är oklart vilken höjd och längd en hund bör vara innan den kan sägas vara stor. Samma problem uppstår med många substantiv, eftersom det är oklart hur många halmstrån (av vilken längd) som behöver vara i en höstack, för att man ska kunna kalla den för en stack. Detta är en viktig fråga eftersom det handlar om tillförlitligheten i språket och möjligheten att göra sanna påståenden om världen. Med andra ord, är följande påståenden sanna?

Den där hunden (65 centimeter hög) är stor.

Det där objektet (1 kubikmeter stort och består endast av halm) är en höstack.

Språken i världen skiljer sig åt sinsemellan, inte bara ljudmässigt och i fråga om skrift (till exempel det engelska dog, polska pies, franska chien etc.), men också när det gäller graden av precision med vilken man presenterar olika delar av verkligheten. Exempel på detta är de olika antal ord som beskriver grundfärger (se Semantik), t.ex. Dani-folket på Nya Guinea vars språk använder ordet mili för att benämna alla mörka och kalla färger som svart, grönt och blått och mola (varma och ljusa färger som vitt, rött och gult). Å andra sidan har man på ungerska två ord för färger som på svenska skulle kallas röd och motsvarande på polska för blå.

Även ord för familjemedlemmar varierar. Ofta avhänger det av den refererade personens kön i bror och syster, men i andra kulturer kan åldersskillnader vara lika viktiga. Indonesiskans kakak refererar till ett äldre syskon och adik hänvisar till ett yngre syskon oavsett kön. I Indonesien, liksom i många asiatiska länder, är åldersskillnaden viktig i mellanmänskliga relationer. Ungerska däremot särskiljer både ålder och kön: báty och öcs refererar till en äldre respektive yngre bror medan nővér och húg refererar till en äldre respektive yngre syster.

Skillnaderna är inte bara lexikala, utan man finner också fall där de påverkar delar av grammatiken såsom tempus för verb och genus för substantiv. Substantiv kan grupperas efter genus, såsom maskulinum, femininum och neutrum, men det finns system med fler eller färre kategorier och vissa språk kategoriserar inte alls utifrån kön. Det godtyckliga i tillordningen av genus kan ses i hur samma begrepp tilldelas olika grammatiskt kön i olika språk. På polska är solen neutral, (słońce), medan den på tyska är feminin (die Sonne) och franskans (le soleil) är maskulin. Olika länders grammatiska könstillhörighet på polska kan ses på följande karta:

  • masculine
  • feminine
  • neuter
  • plural

Frågan är huruvida dessa skillnader påverkar hur människor förstår världen och uppfattar den. Hypotesen att ett visst språks struktur har ett inflytande på hur användarna uppfattar världen kallas språklig determinism (t.ex. Humboldt, Sapir och Whorf). Forskning som försökt bevisa eller motbevisa aspekter av språklig determinism har gett tvetydiga resultat. Kritiker av den deterministiska ståndpunkten frågar om oförmågan att översätta en viss mening från språk X till Y ordagrant betyder att det inte är möjligt att uttrycka samma tanke.

En sådan frågeställning kan även tillämpas i specifika kommunikationssituationer. Engelska, till exempel, kräver att talaren uttrycker bestämdhet/obestämdhet för ett givet föremål (en hund, alternativt hunden) medan polska inte gör det. Det är möjligt att säga jakiś pies (någon hund) eller ten pies (hunden), men det är alltid möjligt att helt enkelt säga pies (hund), en möjlighet som inte finns tillgänglig för engelsktalande. Frågan är då om en engelsktalande som tänker på ett objekt uttryckligen måste tänka på det som bestämt eller obestämt?

En mildare version av Sapir-Whorf-hypotesen – känd som språklig relativitet – hävdar att olika språk har olika grammatiska och semantiska kategorier till sin rådighet, och att de härigenom påverkar tanken. På det hela taget är det ett ömsesidigt förhållande: Språk återspeglar kulturen, den fysiska och sociala miljön i en språkgemenskap, dess erfarenhet och värderingar. Olika språk återspeglar olika världsuppfattningar som finns i deras grammatiska strukturer, ordförråd (när det gäller sådana realia som namnen på växter och djur i en viss region) och sin fraseologi (som i ordspråk). När ett barn lär sig sitt modersmål, lär det sig om världen i termer av dessa kategorier.