Etymologi är studiet av ordens historia, deras ursprung, och hur deras form och innebörd förändras över tid. För språk som har en lång historia som skriftspråk, kan etymologer använda texter för att förstå hur ord använts under tidigare perioder och när de kommit in i ett givet språk. Etymologer använder också jämförande lingvistik för att rekonstruera information om språk när direkta källor saknas.

Varifrån kommer nya ord?

Nya ord uppstår i ett språk via tre mekanismer: lån, ordbildning och ljudhärmning.

Lån

Lånord är ord som som kommer från andra språk. Detta är extremt vanligt, över hälften av alla engelska ord är lånord från franska och Latin, och lånord från kinesiska utgör viktiga delar av japanska, koreanska och vietnamesiska.

Lånord anpassas ofta för att passa det mottagande språkets fonologi och stavning. Engelska ord som lånats in i japanska är ofta knappt igenkännliga. Till exempel, バレーボール (borēboru) kommer från engelska och betyder "volleyball", men b and r har fått ersätta v och l eftersom dessa ljud inte finns i japanskan, och en vokal har lagts till eftersom japanska ord inte kan sluta på någon annan konsonant än n. Dessa ändringar är inte godtyckliga, borēboru är det naturliga resultatet när en japansk talare uttalar volleyball i enlighet med uttalsreglerna för sitt eget språk.

Ett lånord kan få en annan innebörd än det har i språket det kommer från: det ryska ordet портфель portfel′ (“portfölj”) kommer från franskans portefeuille, som betyder “plånbok”. Pseudo-anglicismer är vanliga i många språk: Handy betyder “mobiltelefon” på Tyska, vilket bara är indirekt relaterat till det engelska ursprunget som betyder händig/behändig/praktisk.

Ord kan också tas tillbaka, "återlånas": dvs., ett ord kan gå fram och tillbaka mellan språk. Till exempel, det franska ordet cinéma kommer från det grekiska ordet κίνημα kínima, som betyder "rörelse", men senare lånade grekiskan in samma ord från franskan, nu med stavningen σινεμά sinemá.

Ordbildning

Språk har massor av sätt att bilda nya ord. Ett sätt är avledning, dvs., skapa nya ord utifrån redan existerande. Ett annat sätt är att forma sammansatta ord.

Man kan även skapa nya ord genom att bilda initialord, s.k. akronymer ("radar" kommer från “radio detection and ranging”), stympning ("ad" från "advertisement") och teleskopord (“brunch” = början av “breakfast” + slutet av “lunch”).

Läs mer om ordbildning under Morfologi.

Ljudhärmning

En del ord som t.ex. "klick" är exempel på ljudhärmning eller s.k. onomatopoetiska ord.

Hur utvecklas ord?

Allt som har med språk att göra utvecklas: uttal, grammatik och ord. Nya ord dyker upp, gamla försvinner och existerande ord förändras.

Att få kunskap om ordens historia är relativt lätt när gamla skriftliga dokument finns tillgängliga, men när de inte gör det, gör den komparativa metoden det möjligt för lingvister att rekonstruera forntida språk genom att jämföra deras ättlingar. En viktig del av språkutvecklingen är regelbundna ljudförändringar: ändringar i uttal påverkar inte bara vissa slumpvis valda ord, utan hela språket. Som ett exempel hade ursprunget till de moderna slaviska språken ett G-ljud. De flesta slaviska språk har behållit detta, men i en del fall, som t.ex. tjeckiska och slovakiska, förändrades det gradvis till H: ordet för “berg” är gora på ryska och slovenska, men hora på tjeckiska och slovakiska. Ljudförändringar är inte alltid så här enkla, eftersom ljud ibland bara ändras i vissa sammanhang (i början av ett ord, före en vokal, osv.), men det är en allmän princip som lingvister använder för att jämföra språk och rekonstruera deras ursprung.

Tusentals år av evolution kan förändra ord till oigenkännlighet: Proto-Indo-europeiska *ḱm̥tóm (symbolen * används av lingvister för att ange att ett ord rekonstruerats och aldrig har hittats i en text), som betyder "hundra", har omvandlas till så olika ord som šimtas i litauiska, sto i slaviska språk, cent på franska, صد sad på persiska och εκατό ekató på grekiska.

Att återskapa språk försvåras genom lånord och genom det faktum att betydelsen av ord förändras: "decimera" betyder nu "att avsevärt minska antalet", medan det ursprungligen betydde "döda en av tio", och det franska ordet travail ("arbete") kommer från det latinska tripalium (ett tortyrinstrument).