Turkiska
Türk dili
Antal modersmålstalare
mer än 70 miljoner
Officiellt språk i
Turkiet, Cypern
Minoritetsspråk i
Makedonien, Rumänien, Bosnien och Hercegovina, Grekland, Irak, Kosovo
Talas av dispora
Tyskland, Frankrike, Nederländerna, USA, Österrike, Saudiarabien, Schweiz, Australien, Sverige, Ryssland, Danmark, Storbritannien, Kanada, Belgien, Bulgarien, Italien, Azerbajdzjan ...
Alfabet
Latin, 29 bokstäver, varav 21 konsonanter och 8 vokaler
Latin, 29 bokstäver, varav 21 konsonanter och 8 vokaler
Kasus
6
6
Språkkod
tr, tur
tr, tur
Språktypologi
agglutinerande , vokalharmoni , pro-drop , SOV
agglutinerande , vokalharmoni , pro-drop , SOV
Språkfamilj
Oghuz-grenen av de turkiska språken
Oghuz-grenen av de turkiska språken
Antal dialekter
Antalet dialekter är ej känt
Antalet dialekter är ej känt
Längsta ord
ademimerkeziyetçilik
decentralisering
Märkligt ord eller fras
muvaffakiyetsizleştiricileştiriveremeyebileceklerimizdenmişsinizcesine
Som om du skulle tillhöra dem vilka vi kanske inte på ett enkelt sätt kan göra om till en som gör misslyckade saker.
Det längsta möjliga ordet (med alla suffix) består av 70 bokstäver.
Inledning
En populär turkisk uppfattning är att det finns ett gemensamt turkiskt språk (Türkçe) som består av flera dialekter (lehçe), så som kazak-turkiska (Kazak Türkçesi), uzbek-turkiska (Özbek Türkçesi) och Turkiet-turkiska (Türkiye Türkçesi). Enligt denna uppfattning, som inte delas av de flesta lingvister, är turkiska (i betydelsen det gemensamma turkiska språket) ett av världens mest utbredda språk, med mer än 200 miljoner talare.
Skriftsystem och uttal
- a
- b
- c
- ç
- d
- e
- f
- g
- ğ
- h
- ı
- i
- j
- k
- l
- m
- n
- o
- ö
- p
- r
- s
- ş
- t
- u
- ü
- v
- y
- z
det latinska alfabetet introducerades 1928. Tidigare skriftsystem så som runskriften, ujgurisk eller arabisk skrift motsvarar inte det moderna turkiska alfabetet, som består av 21 konsonanter och 8 vokaler. Det finns inga långa vokaler eller diftonger. Målet med Atatürks språkreform var att skapa en närmare förbindelse mellan skrift och tal: Benim adım Mustafa [benim adɯm Mustafa] (‘My name is Mustafa’).
En av turkiskans mest karaktäristiska egenskaper är vokalharmoni, inklusive oppositionerna:
- främre eller bakre: temizleyeceğim (jag kommer att städa)
- låg eller hög: ısıtıcı (värmeapparat)
- rundad eller orundad: görüşürüz (ser dig)
| Främre | Bakre | |||
|---|---|---|---|---|
| Orundad | Rundad | Orundad | Rundad | |
| Hög -o | i | ü | ı | u |
| Låg -o | e | ö | a | o |
Till exempel yttrandet görüşürüz (vi ses, bokstavligt: vi kommer att se varandra) består av stammen gör- (se) och tre olika suffix, vart och ett med fyra olika versioner: -ış/iş/uş/üş (reciprokativ) -ır/ir/ur/ür (aorist) -ız/iz/uz/üz (1:a person plural). Vokalerna i suffixen ändrar sig avhängigt av stamvokalen. Om samma sekvens av suffix läggs till olika rötter, producerar de olika versioner:
- al- (ta): alışırız (vi kommer att vänja oss)
- sev- (älska): sevişiriz (vi kommer att älska med varandra)
- konuş- (tala): konuşuruz (vi kommer att tala)
Grammatik
Till skillnad från de flesta europeiska länder, är turkiska ett agglutinerande språk. Detta betyder att grammatiska suffix adderas till en oföränderlig ordstam. Varje suffix har sin egen grammatiska mening. Fler än ett suffix kan adderas till ordet, som i exemplet nedan:
-
ev
hus
-
evler
hus (i plural)
-
evlenmek
att gifta sig
-
evim
mitt hus
-
evlerim
mina hus
-
evlendik
vi gifte oss
-
evimde
i mitt hus
-
evlerimde
i mina hus
-
evlendirecekler
de kommer att gifta bort
Det finns inget genus i turkiska, så ordet arkadaş (vän) kan användas om både män och kvinnor. Det finns ingen bestämd artikel, men räkneordet bir (en) kan användas som en obestämd artikel. Plural indikeras med suffixet -lar/ler (avhängigt av vokalharmonin), som i evler ([flera] hus) and atlar (hästar). Det finns sex kasus på turkiska: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, lokativ, ablativ. Suffixens vokal avhänger av vokalharmonin:
| hus | häst | doktor | skådespelare | |
| Nominativ | ev | at | doktor | aktör |
|---|---|---|---|---|
| Genitiv | evin | atın | doktorun | aktörün |
| Dativ | eve | ata | doktora | aktöre |
| Ackusativ | evi | atı | doktoru | aktörü |
| Lokativ | evde | atta | doktorda | aktörde |
| Ablativ | evden | attan | doktordan | aktörden |
Verbformer följer mönstret stam-aspekt/tempus-personligt suffix, till exempel oyna-dı-m (jag spelade). Negation uttrycks genom att lägga till det negativa suffixet -ma/me efter stammen, till exempel oyna-ma-dı-m (jag spelade inte). För frågor, används partikeln mı/mi/mu/mü, till exempel oynadım mı? (spelade jag?). Det finns fem grundläggande tempus i turkiskan: presens, futurum, aorist, preteritum och preteritum inferentialis. Det sista av dessa, även kallat återberättat förflutet, används för att beskriva situationer som talaren bara hört om, och som talaren med andra ord inte själv kunnat konstatera om de inträffat eller ej, till exempel Ali evlenmiş (det sägs att Ali har gift sig).
yapmak (att göra)
| Singular | Plural | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1:a person | 2:a person | 3:e person | 1:a person | 2:a person | 3:e person | |
| Presens | yapıyorum | yapıyorsun | yapıyor | yapıyoruz | yapıyorsunuz | yapıyorlar |
| Futurum | yapacağım | yapacaksın | yapacak | yapacağız | yapacaksınız | yapacaklar |
| Aorist | yaparım | yaparsın | yapar | yaparız | yaparsınız | yaparlar |
| Dåtid, definitiv | yaptım | yaptın | yaptı | yaptık | yaptınız | yaptılar |
| Dåtid, förmodad | yapmışım | yapmışsın | yapmış | yapmışız | yapmışsınız | yapmışlar |
Ordbildning och ordförråd
Oföränderliga ordstammar utgör grunden för ordförrådet.
-
sev-
älska, gilla
-
sevmek
att älska, att gilla
-
sevişmek
att älska (med ngn)
-
sevinmek
att glädjas
-
sevinç
glädje
-
sevindirici
glädjerik
-
sevgi
kärlek, tillgivenhet
-
sevgili
älskade, älskling
-
sevimli
älskvärd
-
sevecen
tillgiven
-
sevici
lesbisk
Reduplikation i turkiskan
Reduplikation är mycket populärt för att intensifiera ett ords innebörd på turkiska. Det finns flera typer:
- genom repeterade affix: beyaz (vit) - bembeyaz (mycket vit), mavi (blå) - masmavi (mycket blå)
- genom att repetera samma ord: parça (del) - parça parça (i delar), yavaş (långsamt) - yavaş yavaş (långsamt, mycket långsamt)
- genom att upprepa samma ord, med det inledande ljudet utbytt mot m: kahve (kaffe) - kahve mahve (kaffe och liknande drycker), çanta (väska) - çanta manta (väskor och liknande saker)
- genom att lägga till ett liknande ord: kırık (trasig) - kırık dökük (trasig, förstörd)
- genom att lägga till ett liknande ord som ännu inte finns: eğri (böjd) - eğri büğrü (tvinnad)
- genom att kombinera två icke-existerande ord: abur cubur (skräpmat), ıvır zıvır (prylar), cicili bicili (överdekorerad)
Reduplikation används även i onomatopoesi, dvs. ljudhärmande ord: çıtır çıtır (används när någon äter knaprig mat), şapır şapır (när någon äter eller kysser ljudligt). Kan även användas för visuella egenskaper hos saker: pırıl pırıl (blank). Även om de ovan nämnda konstruktionerna är mycket populära, är mönstren fixerade (förutom den sista gruppen) och skapandet av nya element är begränsat.
Tematiska ord
Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck
