Hoppa till innehåll

Spanska

Español

Antal modersmålstalare

ca. 450 miljoner

Officiellt språk i

Mexiko (110 miljoner), Colombia (47 miljoner), Spanien (46 miljoner), Argentina (40 miljoner), Peru (28 miljoner), Venezuela (27 miljoner), Chile (17 miljoner), Guatemala, Ecuador, Kuba, Dominikanska republiken , Bolivia, Honduras, Paraguay, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Puerto Rico, Panama, Uruguay, Ekvatorialguinea, Västsahara, EU

Minoritetsspråk i

USA, Belize, Andorra, Gibraltar, Israel

Talas av dispora

USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Frankrike, Schweiz, Tyskland, Brasilien, Marocko, Israel, Italien, Algeriet

Alfabet
27 bokstäver
Kasus
0
Språkkod
es, spa
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indoeuropeisk, romansk
Antal dialekter
flera hundra dialekter (Spanien: nordlig, central/sydlig, sydlig, kanarisk; Amerika: mexikanskt, karibisk, andinsk, Río de la Plata-dialekt, chilensk, centralamerikansk)

Längsta ord

cyclopentanoperhydrophenanthren (kemi)

Märkligt ord eller fras

otolaryngologi (läran om öra-, näsa-, halssjukdomar)
järnvägsman
en stad i Mexico, ordet används som tungvrickare

Inledning

Spanska (español), även kallat kastilianska (castellano), är ett romanskt språk som uppstod i regionen Kastilien i Spanien. Liksom andra romanska språk, utvecklades det från talad latin, efter romarnas ankomst till den Iberiska halvön (218 B.C.). Koloniseringen av Amerika, som inleddes på 1500-talet, gjorde att spanskan spreds över stora områden på bägge de amerikanska kontinenterna. Efter att de uppnått självständighet, inledde de nya latinamerikanska länderna en process mot språklig enhetlighet.

Uppskattningsvis 450 miljoner människor talar spanska som modersmål, vilket betyder att endast kinesisk Mandarin har fler modersmålstalare. 60 miljoner talar spanska som andraspråk och 20 miljoner studerar det som ett främmande språk. Det är det tredje mesta använda språket på Internet (med 182 miljoner användare). Spanska är ett av FN:s sex officiella språk och är även ett officiellt språk i EU, Mercosur, FIFA och många andra internationella organisationer.

Historia

  • Före 200-talet f.kr.

    För-romerskt inflytande

  • 200-talet f.kr. - första århundradet e.kr.

    Romanisering av Iberiska halvön. Latin tar över från för-romerska språk.

  • 409 – 711

    Migationsperiod – Visigotiskt inflytande

  • 711

    Morisk invasion – arabiskt inflytande

  • 722

    "Reconquistan", dvs. återerövringen av Iberiska halvön, tar sin början

  • 1200-talet

    Alfons X av Kastilien – kastilianska språket börjar användas i stor utsträckning (Översättningsskolan i Toledo grundas)

  • 900 - 1300-talet

    Medeltida spanska

  • 1100 - 1300-talet

    Språket för lyriska poeter

  • 1492

    Slutet av Reconquistan

  • 1492

    Grammatica publiceras av Antonio de Nebrija – den första boken som fokuserar på ett västeuropeiskt språk förutom Latin

  • 1208

    Spaniens första universitet (Universidad de Palencia)

  • 1400 - 1700-talet

    Tidig modern spanska

    Kännetecknas av en serie fonologiska och grammatiska förändringar som transformerar gammal spanska till modern spanska

  • 1400 - 1600-talet

    Upptäckter, språket för handel och missionärer, utbredning av språket över hela spanska imperiet (influens från indianska språk)

Språklig utveckling på Iberiska halvön

Källa: Wikimedia Commons

Liksom sina romanska systerspråk, har spanskan genomgått ett antal systematiska ljudförändringar under sin utveckling från Latin. Ibland uppstod diftonger, och intressant nog förändrades de initiala klustren PL-, CL-, FL- till det palatala /ʎ/, som skrivs ll t.ex.: plorarellorar.

Skriftsystem och uttal

Spanskan använder det latinska alfabetet med en extra konsonant ñ, som står för ett palatalt nasalt ljud. De fem vokalerna kan tå en akut accent.

  • a
  • á
  • b
  • c
  • d
  • e
  • é
  • f
  • g
  • h
  • i
  • í
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • ñ
  • o
  • ó
  • p
  • q
  • r
  • s
  • t
  • u
  • ú
  • ü
  • v
  • w
  • x
  • y
  • z

Det finns fem digrafer (par av bokstäver som används för att representera ett enskilt ljud).

Grammatik

Något som är mycket intressant är den avgörande och systematiska skillnaden mellan indikativt och subjunktivt modus. Medan indikativ används för att tala om verkliga situationer, eller situationer som framstår som verkliga, används subjunktiv när man vill markera tvivel eller osäkerhet om hypotetiska situationer.

  • Llegaré aunque mi coche no funciona.
    Jag kommer trots att min bil inte fungerar. (indikativ).
    (talaren vet att bilen inte fungerar)
  • Llegaré aunque mi coche no funcione.
    Jag kommer även om om min bil inte fungerar (subjunktiv)
    (talaren är osäker på om bilen fungerar eller ej)
  • Quizás lo pueden hacer.
    Kanske kan de göra det.
    (talaren vet att de kan göra det men inte om de kommer att göra det)
  • Quizás lo puedan hacer.
    Kanske kan de göra det.
    (talaren är inte säker på om de kan)

Böjning av substantivfras:

Maskulinum Femininum
den svarta katten det runda bordet
Singular el gato negro la mesa redonda
Plural los gatos negros las mesas redondas

Böjning av verbfras:

Spanskan har tre regelbundna konjugationer (-ar, -er, and -ir), t.ex. hablar (tala), comer (äta) och dormir (sova), liksom flera dussin oreglbundna verb och verbgrupper. En semi-oregelbunden egenskap är vokalskiftet mellan former med betoning ordstammen respektive ändelsen.

Rot-betonad Ändelse-betonad
querer
vill/älska
quiero
jag vill/älskar
queremos
vi vill/älskar
dormir
sova
duermo
jag sover
dormimos
vi sover

Böjningsparadigm för -ER-verb

Singular Plural
1:a person 2:a person 3:e person 1:a person 2:a person 3:e person
Indikativ
Presens como comes come comemos coméis comen
Imperfekt comía comías comía comíamos comíais comían
Preteritum comi comiste comió comimos comisteis comieron
Futurum comeré comerás comerá comeremos comeréis comerán
Subjunktiv
Presens coma comas coma comamos comáis coman
Imperfekt comiera / comiese comieras / comieses comiera / comiese comiéramos / comiésemos comierais / comieseis comieran / comiesen
Futurum comiere comieres comiere comiéremos comieres comieren
-
Konditionalis comería comerías comería comeríamos comeríais comerían
Imperativ come coma comamos comed coman

Dessutom kan följande sammansatta tempus bildas med hjälpverbet haber. Här är några exempel i första person singular:

Indikativ Subjunktiv
Sammansatt perfekt preteritum he comido haya comido
Sammansatt pluskvamperfekt había comido hubiera comido/hubiese comido
Futurum avslutad habré comido hubiere comido
Sammansatt konditionalis habría comido -

Ordbildning och ordförråd

Omkring 60% av det spanska ordförrådet består av ord som härstammar från latin, ca. 10% kommer från grekiska, 10% från gotiska, 10% från arabiska och 10% från andra språk (t.ex. germanska, baskiska, iberiska, katalanska, Maya, Nahuatl, Quechua, Aymara m.fl.).

Arabiska ord i spanskan

Det arabiska inflytandet på det spanska språket är betydande som en följd av den muslimska närvaron på den iberiska halvön mellan 711 och 1492. Dessa ord kan ofta kännas igen på förledet 'al-' (den arabiska bestämda artikeln).

  • aceituna
    oliv
  • albornoz
    badkappa
  • alboroto
    uppror, gäldje
  • alcalde
    borgmästare
  • enchufar
    att koppla in
  • naranja
    orange

Inflytande från amerikanska urfolksspråk

När de spanska erövrarna upptäckte nya länder saknade de vokabulär för de nya amerikanska naturtyper de möttes av, så man lånade in namn på tusentals djurarter, växter och platser från lokala indianspråk. En del av dessa ord används bara i begränsade områden av den spansktalande världen, men andra har blivit internationellt kända (till exempel choklad, tequila och puma).

Spanska ord med ursprung i Nahuatl

Dokumenterade Nahuatl-ord i spanskan (för det mesta spanska som den talas i Mexico och Mellanamerika) formar en omfattande lista av ord som benämner djur. växter, frukter och grönsaker, mat och dryck, samt hushållsföremål.

Många av dessa ord slutar på suffixet "-tl" på Nahuatl. Denna ändelse som är svår att uttala för spansktalande, utvecklades till en ändelsen "te" (t.ex. axolotl = ajolote).

  • chapulín
    gräshoppa
  • guajalote
    kalkon
  • ocelote
    ozelot (litet kattdjur)
  • cacao
    kakao
  • chile
    chilipeppar
  • tomate
    tomat
  • chocolate
    choklad
  • tequila
    tequila
  • papalote
    drake

Quechua-ord i spanska språket

  • pampa
    pampas (bördigt slättland i sydöstra sydamerika)
  • llama
    lama (djur som tillhör familjen kameldjur)
  • cancha
    spelplan (t.ex. fotbollsplan)
  • puma
    puma
  • cóndor
    kondor
  • coca
    kokabuske (från vars blad kokain framställs)
  • guano
    guano

Dialekter

De regionala varianterna av det spanska språket skiljer sig från varandra; skillnaderna är större när det gäller uttal och vokabulär än grammatik. De största skillnaderna finner man mellan europeisk spanska (även kallad iberisk spanska) och latinamerikansk spanska, men det finns även skillnader inom Spanien respektive det spansktalande Amerika.

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen