Spanska
Español
Español
ca. 450 miljoner
Mexiko (110 miljoner), Colombia (47 miljoner), Spanien (46 miljoner), Argentina (40 miljoner), Peru (28 miljoner), Venezuela (27 miljoner), Chile (17 miljoner), Guatemala, Ecuador, Kuba, Dominikanska republiken , Bolivia, Honduras, Paraguay, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Puerto Rico, Panama, Uruguay, Ekvatorialguinea, Västsahara, EU
USA, Belize, Andorra, Gibraltar, Israel
USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Frankrike, Schweiz, Tyskland, Brasilien, Marocko, Israel, Italien, Algeriet
Spanska (español), även kallat kastilianska (castellano), är ett romanskt språk som uppstod i regionen Kastilien i Spanien. Liksom andra romanska språk, utvecklades det från talad latin, efter romarnas ankomst till den Iberiska halvön (218 B.C.). Koloniseringen av Amerika, som inleddes på 1500-talet, gjorde att spanskan spreds över stora områden på bägge de amerikanska kontinenterna. Efter att de uppnått självständighet, inledde de nya latinamerikanska länderna en process mot språklig enhetlighet.
Uppskattningsvis 450 miljoner människor talar spanska som modersmål, vilket betyder att endast kinesisk Mandarin har fler modersmålstalare. 60 miljoner talar spanska som andraspråk och 20 miljoner studerar det som ett främmande språk. Det är det tredje mesta använda språket på Internet (med 182 miljoner användare). Spanska är ett av FN:s sex officiella språk och är även ett officiellt språk i EU, Mercosur, FIFA och många andra internationella organisationer.
Romanisering av Iberiska halvön. Latin tar över från för-romerska språk.
Migationsperiod – Visigotiskt inflytande
Morisk invasion – arabiskt inflytande
Alfons X av Kastilien – kastilianska språket börjar användas i stor utsträckning (Översättningsskolan i Toledo grundas)
Språket för lyriska poeter
Grammatica publiceras av Antonio de Nebrija – den första boken som fokuserar på ett västeuropeiskt språk förutom Latin
Spaniens första universitet (Universidad de Palencia)
Kännetecknas av en serie fonologiska och grammatiska förändringar som transformerar gammal spanska till modern spanska
Upptäckter, språket för handel och missionärer, utbredning av språket över hela spanska imperiet (influens från indianska språk)
Språklig utveckling på Iberiska halvön
Källa: Wikimedia Commons
Liksom sina romanska systerspråk, har spanskan genomgått ett antal systematiska ljudförändringar under sin utveckling från Latin. Ibland uppstod diftonger, och intressant nog förändrades de initiala klustren PL-, CL-, FL- till det palatala /ʎ/, som skrivs ll t.ex.: plorare → llorar.
Spanskan använder det latinska alfabetet med en extra konsonant ñ, som står för ett palatalt nasalt ljud. De fem vokalerna kan tå en akut accent.
Det finns fem digrafer (par av bokstäver som används för att representera ett enskilt ljud).
Något som är mycket intressant är den avgörande och systematiska skillnaden mellan indikativt och subjunktivt modus. Medan indikativ används för att tala om verkliga situationer, eller situationer som framstår som verkliga, används subjunktiv när man vill markera tvivel eller osäkerhet om hypotetiska situationer.
Maskulinum | Femininum | |
---|---|---|
den svarta katten | det runda bordet | |
Singular | el gato negro | la mesa redonda |
Plural | los gatos negros | las mesas redondas |
Spanskan har tre regelbundna konjugationer (-ar, -er, and -ir), t.ex. hablar (tala), comer (äta) och dormir (sova), liksom flera dussin oreglbundna verb och verbgrupper. En semi-oregelbunden egenskap är vokalskiftet mellan former med betoning ordstammen respektive ändelsen.
Rot-betonad | Ändelse-betonad | |
---|---|---|
querer
vill/älska |
quiero
jag vill/älskar |
queremos
vi vill/älskar |
dormir
sova |
duermo
jag sover |
dormimos
vi sover |
Singular | Plural | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1:a person | 2:a person | 3:e person | 1:a person | 2:a person | 3:e person | |
Indikativ | ||||||
Presens | como | comes | come | comemos | coméis | comen |
Imperfekt | comía | comías | comía | comíamos | comíais | comían |
Preteritum | comi | comiste | comió | comimos | comisteis | comieron |
Futurum | comeré | comerás | comerá | comeremos | comeréis | comerán |
Subjunktiv | ||||||
Presens | coma | comas | coma | comamos | comáis | coman |
Imperfekt | comiera / comiese | comieras / comieses | comiera / comiese | comiéramos / comiésemos | comierais / comieseis | comieran / comiesen |
Futurum | comiere | comieres | comiere | comiéremos | comieres | comieren |
- | ||||||
Konditionalis | comería | comerías | comería | comeríamos | comeríais | comerían |
Imperativ | come | coma | comamos | comed | coman |
Dessutom kan följande sammansatta tempus bildas med hjälpverbet haber. Här är några exempel i första person singular:
Indikativ | Subjunktiv | |
---|---|---|
Sammansatt perfekt preteritum | he comido | haya comido |
Sammansatt pluskvamperfekt | había comido | hubiera comido/hubiese comido |
Futurum avslutad | habré comido | hubiere comido |
Sammansatt konditionalis | habría comido | - |
Omkring 60% av det spanska ordförrådet består av ord som härstammar från latin, ca. 10% kommer från grekiska, 10% från gotiska, 10% från arabiska och 10% från andra språk (t.ex. germanska, baskiska, iberiska, katalanska, Maya, Nahuatl, Quechua, Aymara m.fl.).
Det arabiska inflytandet på det spanska språket är betydande som en följd av den muslimska närvaron på den iberiska halvön mellan 711 och 1492. Dessa ord kan ofta kännas igen på förledet 'al-' (den arabiska bestämda artikeln).
När de spanska erövrarna upptäckte nya länder saknade de vokabulär för de nya amerikanska naturtyper de möttes av, så man lånade in namn på tusentals djurarter, växter och platser från lokala indianspråk. En del av dessa ord används bara i begränsade områden av den spansktalande världen, men andra har blivit internationellt kända (till exempel choklad, tequila och puma).
Dokumenterade Nahuatl-ord i spanskan (för det mesta spanska som den talas i Mexico och Mellanamerika) formar en omfattande lista av ord som benämner djur. växter, frukter och grönsaker, mat och dryck, samt hushållsföremål.
Många av dessa ord slutar på suffixet "-tl" på Nahuatl. Denna ändelse som är svår att uttala för spansktalande, utvecklades till en ändelsen "te" (t.ex. axolotl = ajolote).
De regionala varianterna av det spanska språket skiljer sig från varandra; skillnaderna är större när det gäller uttal och vokabulär än grammatik. De största skillnaderna finner man mellan europeisk spanska (även kallad iberisk spanska) och latinamerikansk spanska, men det finns även skillnader inom Spanien respektive det spansktalande Amerika.