Hoppa till innehåll

Romani

Romani ćhib

Antal modersmålstalare

3 000 000

Minoritetsspråk i

Österrike, Colombia, Tjeckien, Finland, Tyskland, Ungern, Kosovo, Albanien, Makedonien, Norge, Rumänien, Sverige, Slovenien, EU

Talas av dispora

Många länder i Europa, västra Asien och Amerika

Inledning

Språket Romani är (Romani čhib, Romane/s/, Romano/s/) är den enda europeiska representanten för den indoariska grenen av den indo-europeiska språkfamiljen. Det talas över ett vidsträckt område från Sinkiang i Kina och Iran till i princip alla europeiska länder, samt många länder på andra kontinenter.

Även om en del romer fortfarande lever nomadiskt, lever de flesta romer och sinti idag som bofasta. Kring 1100-talet började romerna flytta från nordvästra Indien och västra Pakistan (många spår av kontakt med språken i dessa områden återfinns i romani). På sin väg till Euproa lånade romerna olika persiska, en del armenska och många grekiska ord, sannolikt medan de befann sig i det Bysantinska rikets östra gränstrakter. Senare flyttade de ännu längre västerut, kanske på grund av de turkiska invasionerna. När deras närvaro i Serbien och Kroatien nedtecknades på 1500-talet, var språket redan starkt influerat av grekiskan; inte bara ordförrådet, men även grammatiken. Senare genomgick det starka influenser från slaviska språk, rumänska, ungerska, tyska och i sydost även turkiska.

Alla romer är tvåspråkiga eller flerspråkiga och graden av språkförlust är enorm. Dock är romani fortfarande i högsta grad levande, särskilt i östra, sydöstra och centrala Europa. Antalet talare är svårt att avgöra, men antagligen talas det av cirka 3 till 4 miljoner människor utspridda över nästan alla Europas länder, vilket gör romani till det mest utbredda språket i Europa. Romani är också ett skriftspråk med ganska rik modern litteratur, men utan en allmänt accepterad stavning eller enhetlig grammatik och ordförråd. Det har gjorts olika försök att skapa en form av standardspråk, vilket dock endast hade blygsam framgång. I Slovakien, Makedonien, Bulgarien och Rumänien (och även på andra ställen, men i mindre omfattning och mer sällan) har regionala normer utvecklas, men det största hindret för deras fortsatta spridning och acceptans är den låga läskunnigheten bland romer. Tyvärr har romer andra och mer viktiga problem än att ta hand om sitt vackra och anrika språk, närmast en europeisk släkting till sanskrit. Användningen av romani på Internet visar vissa tendenser till enande som kanske kommer att spela en avgörande roll i den framtida utvecklingen av ett standardspråk. Romani har en viss grad av erkännande som minoritetsspråk i Kosovo, Makedonien, Rumänien, Kroatien, Slovakien, Slovenien, Tyskland, Finland, Ungern, Norge, Sverige och Österrike.

Dialekter

Den största koncentrationen av romer finner man nu i Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Makedonien och Serbien, men även på andra platser i Europa, där de talar ett antal olika dialekter, som kan delas in i två huvudsakliga grupperingar: De som tagit emot stora influenser från rumänskan (Vlach: lovara, kalderaš, gurbet) och de andra, som omfattar sinti, karpatiska och två olika Balkan-dialekter.

Sinti-dialekter talas av romer i norra och västra Europa, och karpatiska i Tjeckien och Slovakien. Arli/erli-dialekter talas i Makedonien, Bulgarien och södra Serbien, Kosovo och Albanien. En annan grupp av olika Balkan-dialekter (ursari, drindari, bugurdzi etc.) skiljer sig väsentligt från erli/arli och de är uppenbarligen påverkade av ganska färska kontakter med grekisk fonetik och ordförråd. Det finns också många isolerade och ålderdomliga språkvarianter såsom romano i Burgenland eller den romska dialekten dolenski i Slovenien, troligt besläktat med hravati (Istriani) somt talas av romer i trakten av Brescia i Italien.

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen