Hoppa till innehåll

Polska

Język polski

Antal modersmålstalare

40 miljoner

Officiellt språk i

Polen, EU

Minoritetsspråk i

Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Ukraina

Talas av dispora

Storbritannien, Tyskland, Irland, Frankrike, Österrike (i Europa); USA, Kanada, Australien, Brasilien, Argentina, Nya Zeeland (utanför Europa)

Alfabet
32 bokstäver
Kasus
7
Språkkod
pl, pol
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indoeuropeiska, balto-slaviska, slaviska, lechitiska
Antal dialekter
7

Längsta ord

Ogift dotter till en invånare i Konstantinopel (mer ett skämt än ett ord som verkligen används)

Märkligt ord eller fras

En skalbagge summar i vassen.
Vi skiljde oss ut från den entusiastiska massan.
Kung Charles köpte (ett halsband av) korallfärgade pärlor till Drottning Caroline.

Historia

Det äldsta kända exemplet på skriven polska är en enstaka mening, sagd av en tjeck, som talar med sin polska fru, nedskrivet av en tysk munk i en text som i övrigt är uteslutande på latin – berättelsen om ett Cistercienserkloster i Nedre Schlesien.

Meningen dyker upp i annalerna för år 1270 och är nedtecknad som Day ut ia pobrusa, a ti poziwai. Med modern ortografi är det nedtecknat som Daj ać ja pobruszę, a ty poczywaj och betyder "Låt mig mala (mjölet), och vila du". På modern polska skulle detta bli Daj, niech ja pomielę, a ty odpoczywaj.

Grammatik

Polska har ett mycket rikt system av prefix och suffix, och det senare orsakar ofta förändringar av både konsonanter och vokaler. Några exempel på detta är świat (värld) och na świecie (i världen), zapraszamy (vi bjuder in [någon]) och zaprosimy (vi kommer att bjuda in [någon]) eller droga (väg) och po drodze (på väg).

Antalet genus i polska är en omtvistad fråga. Här ska vi välja synsättet att det finns tre eller fyra genus i singular och två i plural. Orsaken till detta verkar vara att traditionellt maskulinum förefaller att brytas upp i två separata genus, medan genus i plural, så som iakttaget utifrån adjektiv- och verbkongruens, bara delvis bestäms av substantivets genus i singular.

  • Singular
    • Maskulinum
      • Maskulinum animat
      • Maskulinum inanimat
    • Femininum
    • Neutrum

Kasusformerna avhänger av substantivets genus och slutljud. En grundläggande distinktion i polsk grammatik är åtskillnaden mellan hårda och mjuka ljud. Mjuka ljud uttalas med ett 'y'-ljud, vilket saknas i hårda ljud.

Genus Typisk ändelse
Maskulinum (animat, inanimat) → Hård eller mjuk konsonant, -a
Femininum → -a, konsonant (oftast mjuk), -ni
Neutrum → -o, -ie, -ę, -um

Skriftsystem och uttal

Alfabetet består officiellt av följande 32 bokstäver:

  • a
  • ą
  • b
  • c
  • ć
  • d
  • e
  • ę
  • f
  • g
  • h
  • i
  • j
  • k
  • l
  • ł
  • m
  • n
  • ń
  • o
  • ó
  • p
  • q
  • r
  • s
  • ś
  • t
  • u
  • v
  • w
  • x
  • y
  • z
  • ź
  • ż

Det finns fyra diakritiska tecken: svans (ogonek, ą, ę), akut accent (kreska, ć, ń, ó, ś, ź), streck (kreska ukośna, ł) och punkt (kropka, ż).

Av särskilt intresse i det polska ljudsystemet är två grupper av ljud som för icke-polacker tycks vara identiska. Till exempel har bokstavskombinationerna sz och ś ett liknande uttal som engelskans 'sh'. Skillnaden är att sz är palatal retroflex (uttalas med spetsad tunga och längre bak) medan ś är en alveo-palatal (uttalas med en plattare tunga och med läpparna mera isär).

Några minimala (eller nästan minimala) par är:

Palatal retroflex

  • cz - życzę
    jag önskar
  • - dżem
    sylt
  • sz - wiesz
    du vet
  • ż - żarno
    kvarnsten

Alveo-palatal

  • ć - życie
    liv
  • - dzień
    dag
  • ś - wieś
    by
  • ź - ziarno
    korn (sand-, vete-)

Det är mycket svårt för den som inte har polska som modersmål att höra skillnaden. Dessutom skall cz [t͡ʂ] skiljas från trz [tʂ] där de två delarna är åtskilda som i czy (om) och trzy (tre). Tillsammans med ć blir det då tre 'ch'-ljud som den som inte har polska som modersmål har svårt att hålla isär.

Dialekter

Kashubianska (Kaszubski) brukar numera behandlas som ett eget språk, liksom även Silesianska. I det moderna Polen har dialektskillnaderna minskat i grad och betydelse sedan åtminstone slutet av andra världskriget. De kan snarare beskrivas som accenter av standardpolska med en del lokala ord, än klart urskiljbara lokala språkvarianter.

Intressanta fakta

Liksom vissa andra slaviska språk har polska ett mycket rikt förråd av diminutiva former som tjänar en mängd olika uttrycksmässiga syften.

Ibland refererar de helt enkelt till liten storlek: dywanik är en liten dywan (matta). Det finns två grader av diminutiver, så att księga avser en gigantiskt överdimensionerad bok, książka en normalstor bok, och książeczka en bok som är mindre än normalt.

Ofta har diminutiver speciella hövliga eller uttrycksmässiga betydelser. Konduktörer ber att få se passagerarnas bileciki (små biljetter) i stället för bilety. Ett expedit på ett charkuteri kan hänvisa till wołowinka (lite kött) för att betona dess fräschör och delikata smak. Ibland används diminutiver för att uttrycka respekt för den tilltalade personen; exempelvis kan en värd erbjuda kawusia (lite kaffe) i stället för kawa inte därför att koppen är liten men för att uttrycka positiva känslor mot sin gäst.

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tungvrickare

Tillbaka till toppen