Historia

Maltas officiella språk är maltesiska och engelska, och maltesiskan har även status som nationellt språk. Även om de flesta invånarna talar engelska, används maltesiskan mer i det dagliga livet. Maltesiskans historia speglar öns historia. Språket har sannolikt börjat som en punisk dialekt, men utsattes sedan för ett stort arabiskt inflytande när araberna erövrade Malta år 870 f.kr. och inlemmade med tiden element från andra språk. Språket har behållit sin grundläggande semititska struktur, och importerat ord från språk som franska, italienska och spanska när nya ord behövts för att beskriva sociala och ekonomiska aktiviteter. Maltesiskan var endast ett talat språk i århundraden, det var inte förrän under första halvan av 1900-talet det blev ett skrivet språk, i och med att man anammade det västliga alfabetet, snarare än det arabiska. Idag är maltesiskan ett fullfjädrat språk, med en egen litteratur.

Dialekter

Det finns inte så stort utrymme för dialekter på Malta (och den intilliggande ön Gozo), men man kan dock iakttaga vissa skillnader från stad till stad, t.ex. kan man höra: immorru (låt oss gå) och sedan, i en annan stad: immurru - 'O' har ändrats till 'U'. Det finns också en förändring från 'Q' till 'K': Qormi (namn på en stad) uttalas på en plats med 'Q', och på en annan med 'K'.

Grammatik

Artikeln är l- och kan ändras till il-. T.ex.: l-isbaħ (det vackraste), il-bir (det bästa). Artikeln kan assimileras före vissa konsonanter, så istället för il-dar, är formen id-dar; il-nar (elden) blir: in-nar.

Ett av de karaktäristiska dragen i maltesiska kommer från arabiska: nämligen verbens så kallade trekonsonantsystem, t.ex. kiser (han knäckte). De tre konsonanterna i detta verb är k,s,r. Oavsett andra böjningsändringar behåller dessa tre konsonanter samma ordningsföljd, t.ex. ksirna (vi knäckte). Verben karaktäriseras som: starka, svaga, defekta, ihåliga, ihåliga och fördubblade (geminerade).

Det maltesiska verbsystemet har också tagit in romanska verb och lagt till maltesiska suffix och prefix, t.ex.: iddeċidejna ("vi bestämde") ← (i)ddeċieda ("bestämma"), ett romanskt verb + -ejna, en maltesisk markör för första person plural dåtid.

Det finns olika sorters plural: ġlekk (klänning) – ġlekkijiet (klänningar); men: kelb (hund) - klieb (hundar). Ord av romanskt ursprung får ändelsen -i eller -jiet i plural. Till exempel, lingwa ([ett] språk) - lingwi ([flera] språk), från sicilianska lingua, lingui; pjanu (piano) - pjanijiet. Ord av engelskt ursprung bildar plural med ändelsen "-s" eller "-jiet", t.ex. friġġ, friġis från ordet fridge. En del ord kan bilda pluralformen med bägge suffixen. Några få ord, lånade från engelska, kan införliva bägge suffixen, som brikksa engelskans ord brick, som kan anta antigen den kollektiva formen brikks eller pluralformen brikksiet.