Hoppa till innehåll

Irländska

Gaeilge

Antal modersmålstalare

Officiell uppgift saknas, ca. 100 000; 2 miljoner uppger sig kunna tala det efter att ha lärt det i skolan

Officiellt språk i

Irland, EU

Minoritetsspråk i

Nordirland

Talas av dispora

USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Argentina, Nya Zeeland

Alfabet
26 bokstävers latinskt alfabet, äldre gaeleiskt alfabet
Kasus
3
Språkkod
ga, gle
Språktypologi
Flekterande , förändring av inledande konsonant, VSO
Språkfamilj
Indo-europeiska, keltiska, gaeliska
Antal dialekter
3

Längsta ord

verkställande direktör

Märkligt ord eller fras

och även hans bara lår

Inledning

Iriska är ovanligt på så vis att det, liksom engelska, har flera talare som lärt sig tala det flytande genom undervisning än infödda talare. Studier har visat att ca. en tredjedel av de som talar det dagligen inte är infödda talare. Å andra sidan, en del infödda talare som lever i engelsk-talande delar av Irland (så kallade Galltacht, "område med främmande språk"), kanske bara sällan får möjlighet att att tala iriska. En ganska extrem form av hövlighet är på modet – en enda enspråkig engelsktalande som kommer in i ett rum fullt av folk som talar iriska kan få alla att byta till engelska. De områden där iriska är det allmänna språket kallas Gaeltacht.

Historia

Iriska är ett av de äldsta litterära språken i Europa, med en text, Amra Choluim Chille, Klagosång för Saint Colmcille, eller Columba, daterad 597 e.kr. Det hade varit ett litterärt språk i 1410 år när det blev officiellt EU-språk 1 januari 2007. Användandet av iriska förbjöds av den engelska ockupationsmakten genom Kilkenny-stadgan år 1366. En senare version av lagen påbjöd att “Varje engelsman måste lära sig engelska, eller bli behandlad som en irländsk fiende”! Ändå var det så att när Englands konung Henrik VIII proklamerade sig som "Kung av Irland" år 1541, måste man översätta proklamationen till engelska för att denna engelska kolonis parlament, med fäste i Dublin, skulle förstå texten!

Trots århundraden av försök att förstöra det, förblev iriskan majoritetsspråk på Irland fram till den stora hungersnöden 1845-49, när 1-2 miljoner människor dog av hunger. Det hade nästan dött ut vid slutet av 1800-talet, och ändå var den nya regeringens första beslut, när Irland blev självständigt 1922, att alla skolelever skulle studera iriska i minst en timme per dag. "The Good Friday Agreement" (Den goda fredagens överenskommelse) från år 1998, som gjorde slut på våldet på Nordirland, innehåller 3 sidor med åtaganden av den brittiska regeringen att stödja det iriska språket.

Skriftsystem och uttal

  • a
  • á
  • b
  • c
  • d
  • e
  • é
  • f
  • g
  • h
  • i
  • í
  • l
  • m
  • n
  • o
  • ó
  • p
  • r
  • s
  • t
  • u
  • ú

Grammatik

Grammatiken är mycket komplex. Det finns omfattande initial mutation, dvs. början på ett ord ändras, t.ex. a cosa (hennes ben); a chosa (hans ben); a gcosa (deras ben). Det finns inget verb “att ha”, men verbet“att vara” återspeglar både spanskans ser/estar-distinktion (is/ på iriska, t.ex. is bean í "hon är en kvinna"; men tá sí anseo, "hon är här"); och polskans jest/bywa-distinktion (/bíonn på iriska, t.ex. tá sí anseo "hon är här nu", men bíonn sí anseo "hon brukar vara här").

Iriska har grupper av räkneord för att räkna människor och icke-människor: "två hästar" är dhá chapall, men "två människor" är helt enkelt beirt.

Som på ungerska, så beskriver iriskan en av ett par som "halv", t.ex. ar leathchois (enbent), bokstavligen "med ett halvt ben"; ar leathshúil (enögd), etc.

Gabh mo leithscéal = förlåt mig, bokstavligt, "acceptera min halv-berättelse"

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen