Tyska

Deutsche Sprache

Antal modersmålstalare

95-110 miljoner (länder med tyska som officiellt språk) 120 miljoner (alla länder)

Officiellt språk i

Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien (Sydtyrolen), Liechtenstein, Luxemburg, Belgien, EU, Nordiska rådet

Minoritetsspråk i

Frankrike (1,2 miljoner), Brasilien (0,9 miljoner), Ryssland (850 000), Sydafrika (300 000 - 500 000), Kazakstan (360 000), Polen, Ungern, Rumänien, Italien, Tjeckien, Namibia, Danmark, Slovakien, Vatikanstaten (Schweizergardet), Venezuela (Colonia Tovar)

Talas av dispora

USA, Argentina, Kanada, Mexiko, Australien, Chile, Paraguay, Nya Zeeland, Bolivia, Nederländerna, Storbritannien, Peru, Spanien, Polen, Israel, Norge, Ecuador, Ukraina, Dominikanska republiken, Grekland, Irland, Belize

Alfabet
26 bokstäver

Kasus
4

Språkkod
de, deu, ger

Språktypologi
Flekterande , ordsammansättning , SOV /V2

Språkfamilj
Indo-europeisk, västgermansk, högtyska

Antal dialekter
Flera hundra dialekter (med ett antal ISO 639-3-koder), varav en del med full rätt kan betraktas som egna språk: Lågtyska, medeltyska, högtyska (med Alemannic), Jiddish, Luxemburgska och Pennsylvaniatyska.

Längsta ord

Telekommunikationskundenschutzverordnung

direktiv för skydd av telekommunikationskunder

Nachrichtenübermittlungsbeschleunigungssystem

system för att snabba upp nyhetsförmedling

Märkligt ord eller fras

Angstschweiß

kallsvett

8 konsonanter i följd

Batterieeier

batteri-ägg

5 vokaler i följd

Milieueinflüsse

miljöpåverkan

5 vokaler i följd

Inledning

Tyska är ett officiellt språk i sju EU-länder, och det största språket i unionen. Det är dock inte ett internationellt språk på samma sätt som engelska, franska, spanska eller portugisiska. För det första var den tyska emigrationen till andra länder individuell och oberoende av tyska staten, utan det militära och kulturella stödet från ett imperium. Således har tiotals miljoner av tyska bosättare i Nord-, Central- och Sydamerika, Sydafrika och Oceanien absorberats av sin värdnation och förlorat sitt språk. För det andra har två världskrig reducerat de tyska territorierna och lett till förlorad goodwill (milt sagt) och nedläggning av kulturinstitutioner som t.ex. skolor i länder som USA och Brasilien. Ett anmärkningsvärt undantag när det gäller den numeriska nedgången för tyskan är Amish-folket i USA, som med en årlig(!) folkökning på 5% teoretiskt sett skulle utgöra USA:s största folkgrupp vid nästa sekelskifte.

Historia

Fornhögtyska
~ 200 - 900

Högtyska konsonantskiften
(bdg→ptk, th→d, v→b, k→ch, p→pf, t→ts/ss)
~ 870

Sången om Hildebrand och Muspilli-poemet

Källa
Medeltidshögtyska
1138 - 1254

Hohenstaufen: Litterär standard, baserad på dialekten Alemanic
Expansion österut
~ 1200 - 1400

Den teutoniska ordensstaten i Baltikum, tidig Jiddish
(Central högtyska med hebreiska bokstäver)
Tidig nyhögtyska
~ 1300 - 1600

Hansan, lågtysk administration
1450

Tryckpressen (Gutenberg)
1522 - 1534

Bibelöversättning

Wikimedia Commons
Nyhögtyska
1700 - 1900

Massemigration till Amerika
1800

Standardhögtyska (Hochdeutsch) blir ett talat språk
1852 - 1860

Ordbok för standardhögtyska (Grimm)

Wikimedia Commons
1901

Standardisering
(Andra ortografiska konferensen)
1996

Stavningsreform

Högtyska konsonantskiften

	Århundrade	Skiftad (högtyska)	Oskiftad (engelska)
d→t	2-4	gut	good
p→ff	4/5	Schiff	ship
t→ss	4/5	essen	eat
k→ch	4/5	machen	make
t→ts	5/6	Zehe	toe
p→pf	6/7	Apfel	apple
ß→b	7/8	geben	give
b→p	8/9	Rippe	rib
d→t	8/9	Tag	day
dg→ck	8/9	Brücke	bridge
þ→d	9/10	Dorn	thorn

Skriftsystem och uttal

Tyskan har ett alfabet på 26 bokstäver, men använder diakritiska tecken för omljud på a, o och u, samt en speciell bokstav (ß) för tonlöst s efter lång vokal.

Tyskan har en stavning som kan kallas etymologisk som inte är i fas med det nuvarande uttalet. Trots detta kan uttalet (för det mesta) förutsägas utifrån den skrivna formen. Exempel på speciella stavningskonventioner är sch /ʃ/ (Schale 'skål'), st /ʃt/ (Stoff 'tyg'), sp /ʃp/ (Spaß 'kul') and the diphthongs ei /a͡ɪ/ (Ei 'ägg') and eu /ɔʏ̯/ (Heu 'hö').

Det finns en känd barnvisa som ger en fin demonstration av det tyska ljudsystemet: https://www.youtube.com/watch?v=B9ylfF-sYf4

Tre kineser med en kontrabas satt på gatan och pratade. Då kom polisen och frågade: Vad är nu detta? - Tre kineser med en kontrabas.

Sången upprepas många gånger, och varje gång ersätts alla vokalljud med en och samma vokal eller diftong, till exempel 'a': Dra Chanasan mat dam Kantrabass ..., 'ö': Drö Chönösön möt döm Köntröböss ..., eller till och med 'au': Drau Chaunausen maut daum Kauntraubauss ....

Grammatik

Tyskan har fyra kasus och tre genus, med kongruens mellan artiklar, adjektiv och substantiv. Adjektiv har olika kasusböjning, avhängigt av om substantivfrasen är bestämd eller obestämd. Intressant nog, så böjs tyska substantiv nästan inte alls i kasus, utan kasus markeras främst på artikeln. Ett tyskt särdrag är användningen av umlaut för böjning. Således markeras plural för många tyska substantiv genom att ändra den betonade vokalen: a/o/u → ä/ö/ü.

bestämd substantivfras:

	Maskulinum den grå vargen/vargarna	Femininum den lilla musen/mössen	Neutrum den snabba hästen/hästarna
Nominativ	der graue Wolf die grauen Wölfe	die kleine Maus die kleinen Mäuse	das schnelle Pferd die schnellen Pferde
Genitiv	des grauen Wolf(e)s der grauen Wölfe	der kleinen Maus der kleinen Mäuse	des schnellen Pferd(e)s der schnellen Pferde
Dativ	dem grauen Wolf den grauen Wölfen	der kleinen Maus den kleinen Mäusen	dem schnellen Pferd den schnellen Pferden
Ackusativ	den grauen Wolf die grauen Wölfe	die kleine Maus die kleinen Mäuse	das schnelle Pferd die schnellen Pferde

obestämd substantivfras

	Maskulinum en grå varg/vargar	Femininum en liten mus/möss	Neutrum en snabb häst/snabba hästar
Nominativ	ein grauer Wolf grauen Wölfe	eine kleine Maus kleine Mäuse	ein scnnelles Pferd schnelle Pferde
Genitiv	eines grauen Wolf(e)s grauer Wölfe	einer kleinen Maus kleiner Mäuse	eines schnellen Pferd(e)s schneller Pferde
Dativ	einem grauen Wolf grauen Wölfen	einer kleinen Maus kleinen Mäusen	einem schnellen Pferd schnellen Pferden
Ackusativ	einen grauen Wolf graue Wölfe	eine kleine Maus kleine Mäuse	ein schnelles Pferd schnelle Pferde

Verb böjs efter person och numerus och kongruerar med subjektet. Förutom böjningsändelser, böjs ett stort antal tyska, så kallade "starka verb" genom inre vokalförändringar för att markera tempusböjning, och omljud inträffar i andra och tredje person singular, såväl som i dåtid konjunktiv.

schlafen (att sova)	Singular	Plural
1:a person	Ich schlafe (jag sover) Ich schlief (jag sov)	Wir schlafen (vi sover) Wir schliefen (vi sov)
2:a person	Du schläfst (du sover) Du schliefst (du sov)	Ihr schlaft (du sover) Ihr schlieft (du sov)
3:e person	Er/sie/es schläft (han/hon/den sover) Er/sie/es schlief (han/hon/den sov)	Sie schlafen (de sover) Sie schliefen (de sov)

Ordbildning och ordförråd

Tyskan är berömd för sitt stora ordförråd. Detta beror på en lång litterär tradition som ackumulerat synonymer från olika tidsåldrar och dialekter, såväl som på det faktum att tyska ord möjliggör sammansättning (Apfelsaft), där engelskan använder substantivkedjor (apple juice) och franskan efterställda prepositionsfraser (jus de pomme). Intressant nog så är den tyskspråkiga versionen av Wikipedia den näst största i världen och mycket större än vad man skulle kunna kunna tro utifrån antalet tysktalande.

Ytterligare en anledning till det stora tyska ordförrådet är den mäktiga tyska byråkratin, som behöver ett byråkratiskt ord för allt från Postwertzeichen (Briefmarke - frimärke) till Personenkraftwagen/PKW (Auto - bil).

Detta betyder att ett enkelt "nej" kan låta så här för den som ansöker om körkort: Ihr Antrag auf Einleitung eines Verfahrens zur Erteilung der Erlaubnis zum Führen eines Kraftfahrzeugs auf öffentlichen Straßen wurde abgelehnt. (Din begäran om att få påbörja processen för beviljande av tillstånd att framföra motorfordon på allmän väg avslogs.)

Dialekter

Det tyska dialektala landskapet är mycket komplext, delvis på grund av att språkområdet genom det mesta av historien varit ett politiskt lapptäcke av suveräna områden som bara hållits samman lösligt av en gemensam kejsare. I termer av dialekter, så är den mest kända gränslinjen en gränslinje där uttalet skiftar, som går ungefärligen i höjd med Frankfurt, med b/d/g norrut och p/t/k söderut. Dialektala skillnader begränsar sig dock inte till ljudskiften, men visar sig även i ordförrådet. Bullar, till exempel, är Brötchen i norr, och Wecken eller Semmel i söder, och förändras genom Weckerl och Semmerl i Bayern till Weggli och Semmeli i Schweiz. Längre norrut återfinns varianter som Schrippe (Berlin), Luffe (Braunschweig) och det danskklingande Rundstück (da: rundstykke).

Låga

Lågsaxiska
1. Schleswigisch
2. Holsteinisch
3. Nordniedersächsisch
4. Groninger Platt
5. Nordniedersächsische Dialekte in den Niederlanden
6. Westfälisch
7. Ostfälisch
Östlig lågsaxiska
1. Mecklenburgisch-Vorpommersch
2. Nordmärkisch
3. Mittelmärkisch

Medeltyska

Västlig medeltyska
1. Ripuarisch
2. Moselfränkisch
3. Letzeburgisch
4. Hessisch
5. Pfälzisch
6. Lothringisch (Fränkisch)
Östlig medeltyska
1. Thüringisch
2. Sächsisch
3. Berliner Dialekt
4. Lausitzisch-Schlesisch

Sydtyska

Nordlig sydtyska
1. Ostfränkisch
2. Südfränkisch
Västlig sydtyska
1. Schwäbisch
2. Niederalemannisch
3. Elsässisch
4. Hochalemannisch
5. Höchstalemannisch
Östlig sydtyska
1. Nordbairisch
2. Mittelbairisch
3. Südbairisch

Länkar

Flerspråkig webbplats för att lära sig tyska: http://deutsch.info

Lingvopedia

Tyska

Antal modersmålstalare

Officiellt språk i

Minoritetsspråk i

Talas av dispora

Längsta ord

Märkligt ord eller fras

Inledning

Historia

Fornhögtyska

~ 200 - 900

~ 870

Medeltidshögtyska

1138 - 1254

~ 1200 - 1400

Tidig nyhögtyska

~ 1300 - 1600

1450

1522 - 1534

Nyhögtyska

1700 - 1900

1800

1852 - 1860

1901

1996