Nederländska
Nederlands, Vlaams
Antal modersmålstalare
21 miljoner (samt 5-6 miljoner afrikaans-talare)
Officiellt språk i
Nederländerna, Belgien, Surinam, Aruba, Curaçao, Saint Martin; EU, Sydamerikanska nationernas union, inofficiellt använt i Karibiska gemenskapen.
Minoritetsspråk i
Frankrike (20 - 40 000), Tyskland (Kleve, Ostbergish)
Talas av dispora
USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland
Alfabet
26 + IJ
26 + IJ
Kasus
0
0
Språkkod
nl, nld, dut
nl, nld, dut
Språktypologi
moderat flekterande , ordsammansättning , SOV /V2
moderat flekterande , ordsammansättning , SOV /V2
Språkfamilj
Indo-europeisk, västgermansk, lågfrankonisk – mellan engelska och tyska
Indo-europeisk, västgermansk, lågfrankonisk – mellan engelska och tyska
Antal dialekter
Tre huvudgrupper: 1. (låg)frankonisk 2. limburgisk 3. (låg)saxisk eller nedersaxisk [västlig lågtyska].
Tre huvudgrupper: 1. (låg)frankonisk 2. limburgisk 3. (låg)saxisk eller nedersaxisk [västlig lågtyska].
Längsta ord
ontwikkelingssamenwerkingsorganisaties
organisationer för utvecklingssamarbete
meervoudigepersoonlijkheidsstoornis
multipel personlighetsstörning
hippopotomonstrosesquippedaliofobie
fobi mot långa ord
Märkligt ord eller fras
Ui, uien, eeuwen
bara vokaler [-n uttalas inte]
tweeën / ideeën
ord med tre 'e'
Aa
kortaste platsnamnet
Inledning
Nederländska är ett pluricentriskt språk med speciella utvecklingar i olika territorier. Den nordliga varianten (Nederländska, Holländsk nederländska), dominerar och de andra tenderar att följa denna i högre eller lägre grad.
Afrikaans – ett systerspråk
Det enda kreolspråket baserat på nederländska som fortfarande har stor utbredning är Afrikaans, ett av elva officiella språk i Sydafrika. Det är också ett av mycket få kreolspråk som utvecklats fram till att få status som standardspråk. Afrikaans och Nederländska är i stor utsträckning ömsesidigt begripliga, men klart distinkta språk.
Historia
-
< 1150
Gammal lågfrankoniska
klent underbyggd
-
1150 – 1550
Centralnederländska
använd i många dokument och en del litteratur
-
1550 - 1849
Tidig modern nederländska
litteratur och vetenskap
-
1637
Översättning av bibeln, Statsbibeln, S. Stevin skapar vetenskaplig terminologi, Den nederlänska kulturens guldålder
-
> 1849
Modern holländska
-
1849
Kongress i Gent
-
1863
Första gemensamma stavningen
-
1934
Marchants stavningsreform – kasus-ändelser tas bort
-
2006
Stavningskorrigering och alternativ ("vit") stavning
Skriftsystem och uttal
Det är inte helt enkelt att avgöra hur många bokstäver som ingår i det nederländska alfabetet. I de viktigaste stavningshandböckerna finns inte ens en lista över bokstäverna! Vanligast är en lista med 26 bokstäver, men q, x och y används endast i lånord. Man är inte överens om huruvida digrafen "IJ, ij" (som i IJsland) - Island) är en separat bokstav eller inte. Nederländska använder även ett stort antal diakritiska tecken, ca 15 (se figur), som inte betraktas som fristående tecken. En duktig nederländsk stavare bör även besitta goda kunskaper i engelska, eftersom många engelska lånord saknar inhemska alternativ (baby, privacy etc.) En av egenheterna i nederländsk stavning är teckenkombinationen “ ‘s- “ ‘s-Gravenhage, ‘s-Hertogenbosch – som endast återfinns i nederländska.
- â
- a
- à
- á
- b
- c
- d
- è
- ë
- é
- ê
- e
- f
- g
- h
- í
- i
- ï
- j
- k
- l
- m
- n
- ö
- ó
- o
- p
- q
- r
- s
- t
- ü
- u
- v
- w
- x
- y
- z
Nederländska har omkring 40 språkljud (fonem): 24 konsonanter och 16 vokaler, inklusive 4 diftonger. Åtskillnaden mellan långa och korta vokaler är mycket viktig. Guinness rekordbok listar faktiskt den nederländska dialekten Weert som världens mest vokalrika språksystem.
Ett av de svåraste ljuden för icke infödda talare är uttalet av diftongen ui ([œy]),"onion") och att skilja på f-ljudet och v-ljudet (det senare karaktäristiskt för nederländskan; problemet är att den primära ledtråden för att skilja dessa åt inte är stämbandens vibration utan deras relativa längd.) och olika h-ljud (g, ch, [ɣ], [x] and h – chaos, lach, hoog).
Ordbildning och ordförråd
Det holländska ordförrådet är huvudsakligen germanskt med stora inslag av latin, tyska, franska och engelska – mer eller mindre i den ordningen, både vad gäller tidpunkt och antal lånord. Den intressantaste delen av det nederländska språkets rikedom ligger dock inte i ordförrådet, utan i de många effektiva och målande uttrycken, metaforerna och talesätten, som ger en slags visuell dimension åt detta språk. Det kallas beeldspraak (bildspråk) och betraktas som god stil i alla former av berättande. Dessa uttryck är i allmänhet oöversättliga.
Holländarna är, bland annat, kända för att vara tokiga i skridskoåkning och det finns många ord som hör ihop med detta och som är oöversättliga, och många av dem kommer från frisiskan. Ett exempel är: klunen som betyder "gå med skridskorna på mellan två istäckta områden". Koek-en-zopie betyder "kaka och varm dryck att äta i samband med skridskoåkning, eller en kiosk som säljer detta". Andra oöversättliga termer hänger samman med vatten, kanaler, diken, dammar, sjöar etc. – för vatten är den allt överskuggande faktorn för denna nation som delvis ligger under havsytans nivå. En del av dessa ord har tagits över i andra språk som boulevard (ursprungligen: bolwerk - “bulwark”, “bålverk”, “barrikad”, “försvarskonstruktion framför fästning”), mannequin (ursprungligen från flamländska: mannekke - “pojke", "yngling", "ung man", "liten pojke", "kille"), boss (ursprungligen: baas). Många sjöfarts- och sjökrigstermer på engelska och ryska kommer från nederländska: t.ex. sjukdomen “skörbjugg”, “scorbutus” (ursprungligen: scheerbuik – skadad buk). Och engelska språket har även tagit över följande holländska ord polder (invallning), dike (fördämning), klomps (holländska träskor) och tulips (tulpaner).
-
ja
ja
-
nee
nej
-
man
man
-
dank (u)
tack
-
taal
språk
Tematiska ord
Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck
