Hoppa till innehåll

Kroatiska

Hrvatski jezik

Antal modersmålstalare

4,4 miljoner

Officiellt språk i

Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Serbien (ett av de 7 officiella språken i Vojvodina), EU

Minoritetsspråk i

Montenegro, Ungern, Österrike, Italien, Rumänien

Talas av dispora

Tyskland, Sverige, Frankrike och andra västländer, Argentina, USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland

Alfabet
27 bokstäver, 30 fonem (nj, lj, dž är fonem som skrivs med två bokstäver)
Kasus
7
Språkkod
hr, hrv
Språktypologi
Flekterande , pro-drop , SVO
Språkfamilj
Indo-europeiska, slaviska, sydslaviska
Antal dialekter
3 dialektgrupper med ung. 25-30 subdialekter

Längsta ord

kronprinsessa

Märkligt ord eller fras

Berg brinner värre vid toppen.
4 olika tonhöjds-accenter

Inledning

Kroatiska är mycket nära besläktat med serbiska, bosniska och montenegrinska. Kroatiskan har utvecklats som ett litterärt språk från 1400-talet i många olika lokala varianter och har fått sin nuvarande form (med några få skillnader) på 1800-talet.

På 1800-talet fanns det en stark rörelse för ett gemensamt sydslaviskt språk. På grund av denna influens skapade man mycket likartade standardspråk för serbiska och kroatiska, och av denna orsak fick många människor uppfattningen om att det rörde sig om ett och samma språk, "serbokroatiska". Andra trodde att det var två olika språk serbiska och kroatiska. Montenegrinska kan på grund av sin intellektuella vokabulär och specialiserade ordförråd ses som en variant av serbiska med många särskiljande karaktärsdrag.

Slaviska språk delas in i tre grupper: västslaviska (polska, tjeckiska, slovakiska, sorbiska, Kashub, slovinciska), östslaviska (ukrainska, vitryska, ryska och Rusyn) och sydslaviska (slovenska, kroatiska, serbiska, montenegrinska, bosniska, makedonska och bulgariska).

Baškatavlan (Baščanska ploča) daterad någonstans kring är 1100

Dialekter

Det kroatiska territoriet kan utifrån dialekt delas in i tre regioner: Shtokavianska, Kajkavianska and Chakavianska. Litteraturen utvecklades i alla tre regionerna, men främst i den Shtokavianska, som också låg till grund för skapelsen av standardspråket.

  • Čakavsko narječje
  • Kajkavsko narječje
  • Štokavsko narječje

Källa: Wikimedia Commons

Skriftsystem och uttal

  • a
  • b
  • c
  • č
  • ć
  • d
  • đ
  • e
  • f
  • g
  • h
  • i
  • j
  • k
  • l
  • m
  • n
  • o
  • p
  • r
  • s
  • š
  • t
  • u
  • v
  • z
  • ž

Kroatiska skrivs med det latinska alfabetet, även om man i de begynnande kroatiska hertigdömena använde det glagolitiska alfabetet, som skapades speciellt för slaviska språk, eller med s.k. det västkyrilliska alfabetet (bosančica). Under en period användes de tre skriftsystemen parallellt i olika regioner, men även ibland inom samma region. Till slut återstod dock endast det latinska skriftsystemet. Den nuvarande skiften är fonetiskt, dvs. en given bokstal läses alltid på samma sätt.Det finns 28 bokstäver: de grundläggande latinska bokstäverna förutom x, y och q, med tillägg av č, ć, đ, š och ž. Det finns tre ytterligare fonem som skrivs med två bokstäver, lj, nj och .

Det är således mycket lätt att läsa en kroatisk text. Det enda problemet är betoningen, eftersom vilken stavelse som helst utom den sista kan vara betonad, även om felaktig betoning sällan ändrar ett ords betydelse fullständigt. Detta gäller dock inte för den tonala (tonhöjds-) accenten. Det finns fyra tonala accenter (samma antal som i mandarin-kinesiska): två fallande och två stigande och alla kan vara antigen långa eller korta. Exempelvis meningen "Gore gore gore gore" består av fyra till synes identiska ord, men på grund av olika tonala accenter har de fyra olika betydelser: "På toppen brinner bergen värre."

Grammatik

Generellt kan man säga att Kroatiskans grammatik, liksom i alla slaviska språk, är mycket komplex. Det finns två numerus (singular och plural), som vart och ett har sju kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, vokativ, lokativ och instrumentalis); och allt detta skall kombineras med tre genus (maskulinum, femininum och neutrum); för att veta ett substantivs form, behöver man ta hänsyn till sju kasus, två numerus och tre genus, så teoretiskt sett finns 42 former. Verb böjs i sju tempus (presens, futurm I, futurum II, imperfekt/aorist, perfekt och pluskamperfekt) och två numerus (singular, plural), samt i person, motsvarande (jag, du, han/hon/det, vi, ni, de). Verb böjs även efter aspekt (perfektiv och imperfektiv) och varje verbs aspekt måste läras utantill, eftersom den avgör vilket konjugationsmönster som ska användas: till exempel skočiti (“att hoppa”) och skakati (“att hoppa upprepade gånger/regelbundet”).

Dessutom böjs många vanliga verb oregelbundet och har sina egna ändelser. Det finns också specialfall att ta hänsyn till när det gäller ljudförändringar inom ord (assibilation, palatalisering etc.). Förutom substantiven, så är även adjektiv och pronomen komplexa. Adjektiv kan dessutom vara bestämda eller obestämda.

Ordbildning och ordförråd

Exempel på verbböjning:

Presens:

Singular Plural
1:a person idem
jag går
idemo
vi går
2:a person ideš
du går
idete
du går
3:e person ide
han/hon går
idu
de går

Aorist:

Singular Plural
1:a person pođoh
jag gick
pođosmo
vi gick
2:a person pođe
du gick
pođoste
du gick
3:e person pođe
han/hon gick
pođoše
de gick

Perfekt:

Singular Plural
1:a person išao sam
jag gick (man)
išla sam
jag gick - kvinna
išli smo
vi gick (man)
išle smo
vi gick - kvinna
2:a person išao si /išla si
du gick - man/kvinna
išli ste/išle ste
ni gick - man/kvinna
3:e person išao je/išla je
han gick/hon gick
išli su/išle su
de gick - man/kvinna

Det finns även pluskvamperfekt, samt två tempus för futurum (I och II).

Substantiv:

Singular Plural
Nominativ stol
(ett) bord
stolovi
(flera) bord
Genitiv stola
(ett) bords
stolova
(flera) bords
Dativ stolu
till bordet
stolovima
till bord
Ackusativ stol
(ett) bord
stolove
(flera) bord
Vokativ stole
(ett) bord!
stolovi
(flera) bord!
Lokativ o stolu
angående bordet
o stolovima
angående (flera) bord
Instrumentalis stolom
med ett bord
stolovima
med (flera) bord

Alla substantiv har genus (maskulinum, femininum, neutrum). Exemplet ovan visar ett maskulint substantiv. Feminina och neutrala substantiv har andra ändelser. När man lärt ett substantiv, måste även dess genus läras. (Precis som i tyska.)

Kroatiskan använder konsonanten R som vokal i en del ord, till exempel smrt (“död”), krv (“blod”), brv (“liten bro”), etc. Det finns ord med 5 eller 6 konsonanter i följd utan någon vokal emellan såsom smrtno (“dödlig”), stvrdnuti (“att härda”)…

I kroatiska finns faktiskt 31 fonem, eftersom diftongen som uttalas ie eller skrivs je eller ije.

Tematiska ord

Konstiga eller udda traditionella ordspråk och fasta uttryck

Tillbaka till toppen